Tidigare fiende har blivit en partner i kampen mot USA - Kan de närma sig varandra utan att hamna i revirstrid? Nu är Kina med som partner i Rysslands stora militärövning Vostok 2018 där 300 000 man deltar. Länderna förenas av motvilja mot den outtalade fienden USA.
Många tror att den kinesiska jättepandan är en fredlig ensling, men den tillhör faktiskt björnfamiljen. Militärövningen Vostok 2018 visar att kusinerna i det geopolitiska djurriket trivs allt bättre ihop och har nyvässade klor mot USA. Över den ryska fjärran Östern rullar nu inte bara den ryska arméns senaste T-90S utan även den nya kinesiska stridsvagn 99, vars senaste version är skyddad av motsvarande en meter stål i reaktiv- och kompositpansar och med motor på 1500 hästkrafter - vilket skulle göra den i klass med USA:s Abram och Sveriges stridsvagn 122.
En analys belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vostok betyder Öst på ryska och tidigare har Kina varit den tänkta fienden i de ryska militärövningarna där. Det är därför symboliskt viktigt att Kina nu är med som partner. Kina bidrar med en mindre styrka: 3 200 man ur elitstyrkorna, flyg och helikoptrar och 900 markfordon, även grannen Mongoliet har av förtroendeskapande skäl bjudits in att delta i övningen. Att Putin dessutom sålt den senaste ryska militära teknologin till Kina, däribland stridsflygplanet SU-35, ses som ett tecken på att Ryssland inte längre ser Kina som ett hot.
Men för Kina är Vostok 2018 också ett tillfälle att öva och lära sig av den ryska militären som har färska stridserfarenheter från Ukraina och Syrien. Kina håller på att genomföra en gigantisk uppgradering av Folkets befrielsearmé. Men landet har inte varit i krig sedan en misslyckad konflikt med Vietnam i slutet av 1970-talet. Militären lider nu av "fredssjuka" enligt en ledare i Befrielsearméns dagblad. Mygel och slapp moral har spritt sig över hela armén och hotar landets stridsförmåga, klagar partiorganet och varnar att antikorruptionsjägare kommer att gå till botten med problemen. De senaste fem åren har två toppgeneraler och medlemmar av den styrande Centrala Militärkommissionen gripits, anklagade för att sälja militära utnämningar. Åtminstone 13 000 officerare har straffats för korruption.
En långsiktig strategi för att kopiera eller köpa utländsk teknologi har möjliggjort att Kina nu har hangarfartyg, interkontinentala missiler som kan nå USA på en halvtimma, egentillverkade stridsflygplan med smygteknik, drönare och avancerade ubåtar. Målet är att skapa en armé i världsklass som kan vinna krig och är personligt lojal till kommunistpartiets generalsekreterare Xi Jinping som även är ordförande i Centrala Militärkommissionen.
Kina har alltså kommit långt i att producera krigsmateriel men har fortfarande utmaningar kring hur man effektivt ska använda den. Framförallt handlar det om realistiska övningar och övningar av strid i samverkan mellan de olika försvarsgrenarna. Ryssland har en längre tradition av detta. Vostok 2018 innehåller element av strid i samverkan, även om den trupp Kina skickar är relativt liten lär de studera och dra slutsatser, säger Per Olsson, försvarsekonom och materielexpert vid försvarets forskningsinstitut FOI.
Kinas president Xi Jinping mötte Vladimir Putin på ett besök i ryska Vladivostok på tisdagen och sa att de enats om att fördjupa ländernas relationer och värna världsfreden och stabilitet. Bägge signalerar till USA att deras sanktioner mot Putin och handelskrig mot Kina bara kommer att leda till ett tätare rysk-kinesiskt samarbete.
Men männen förenas av en politisk vision där statens intresse går före individens rättigheter och en hierarkisk syn på världen där små länder är underkastade den stora grannen. Både Xi och Putin ser Sovjets fall som en katastrof med USA som skurken och fruktar "färgrevolutioner", likt den i Ukraina. Kina och Ryssland har även hållit gemensamma militärövningar för att slå ner sådana.
Samtidigt håller USA:s president Trump på att undergräva Nato och har ställt in årets militärövning med Sydkorea - till sina egna generalers förtvivlan. Japan fruktar att USA ska använda deras militärallians som en spelbricka i en handelskonflikt. Tidskriften The Economist är en av flera som påminner om att Trump borde lära sig av Putin och inse att vänner är en tillgång, inte en börda. De jämför Vostok 2018 med president Nixons resa till Kina 1972. Sistnämnda gjorde att USA kunde koncentrera sig på det ryska hotet och vinna kalla kriget. Nu vill Putin och Xi ändra världsordningen efter murens fall.
Men den ryske generalstabschefen och Kinas försvarsministerium har bägge sagt att Vostok 2018 inte ska ses som riktade mot tredje part. Men samtidigt kommer signaler från kommunistpartiets organ Folkets Dagblad att partiledningen nu ser ett nytt kallt krig som oundvikligt. De menar att Trumps handelskrig syftar till att hålla nere Kinas utveckling. Partiets idépolitiska tidskrift Qiushi jämförde nyligen olycksbådande dynamiken mellan Kina och USA med Storbritannien och Tyskland under 1800-talet, som ledde fram till världskrigen. SvD har tidigare citerat den ryske militäranalytikern Pavel Felgenhauser som hävdar att militärövningen är en förberedelse för ett framtida världskrig, något som man inom det ryska försvaret tror kommer att inträffa efter 2020. Konflikten kan ha formen av ett större globalt krig eller en "serie konflikter av vikt".
Men man ska komma ihåg att även Kina och Rysslands historia präglas av en bipolär frenemie-relation.
Folkrepubliken Kina bildades 1949 med rysk hjälp som en kopia på Stalins Sovjet. Sen kom den bittra brytningen, där det var nära att de två kommunistiska jättarna skulle starta krig. Det skulle dröja till 1989 innan en rysk ledare besökte Peking och det var först 2004 som de löste sin gränskonflikt. Det finns en gammal rysk rädsla för att Kina ska ta över det glest befolkade Sibirien.
Nu skapar Xi Jinpings ambitioner för en ny kinaledd världsordning genom Bälte- och Väg-initiativet en prickig karta med kinesiska zoner och infrastruktur över det gamla Östblocket, på Rysslands Centralasiatiska bakgård och långt in i Europa. Och kinesiska nationalister ser gränsöverenskommelsen med Ryssland från 2004 som ett svek - de ser Vladivostok, där Xi och Putin möttes på tisdagen, som en historisk del av Kina. Ryssland tilltvingade det sig av Qing-dynastin i samband med det andra opiumkriget, ett av de ojämlika och förnedrande avtal som kommunistpartiet säger sig ha räddat Kina från. En gemensam motvilja mot USA driver Kina och Ryssland allt närmare varandra, men ömsesidig misstro finns kvar under ytan. Någon ny formell militärallians kommer det knappast att bli.
Den fem dagar långa övningen är Rysslands största sedan kalla kriget på 1980-talet. I Vostok ingår 300 000 man, 36 000 fordon, två ryska flottstyrkor och 1 000 flygplan och president Putin i kameravänlig position. Kina skickar 3 200 man, 900 fordon och 30 flygplan och helikoptrar.
Krigsspelen sker både till sjöss och på land i Ryska fjärran österns federala distrikt.
Vostok 2018 har mer än sju gånger fler soldater än Nato vad kommer att ställa upp i den stora övningen Trident Juncture i Norge i oktober och november.
I Aurora som var den största svenska övningen på 20 år ingick cirka 19 000 män och kvinnor.