Viktigast för Sveriges säkerhet att EU stärks - Vi ska med kraft verka för att stärka EU, dess demokratiska grundval och dess utrikes- och säkerhetspolitiska trovärdighet. Det är den bästa investeringen vi kan göra för att främja Sveriges säkerhet, trygghet och välstånd, skriver ministrarna Margot Wallström och Peter Hultqvist.
Europeiska unionen är den viktigaste plattformen för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Det är vårt svar när multilateralismen hotar att trängas undan av nationalismen. När maktens rätt allt oftare går före rättens makt. När demokrati, rättsstatlighet och mänskliga rättigheter undergrävs av auktoritära regimer. Det är i Sveriges intresse att på ett konstruktivt och solidariskt sätt bidra till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Sveriges säkerhetspolitik har en bredd som inkluderar såväl försvars- som utrikespolitik, diplomatin som den främsta försvarslinjen, dialog och strävan efter internationella överenskommelser, respekt för internationell lag och rätt, varje nations rätt till suveränitet och Sveriges roll som internationell brobyggare. Vi förstärker stegvis vår nationella försvarsförmåga. Vi bär alla ett delat ansvar för fred och säkerhet.
I detta rådande omvärldsläge står det klart att EU behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, i linje med den globala strategins ambitioner om gemensamt ansvarstagande. Det innebär att EU ska leda den globala klimatpolitiken som ska möta klimatförändringarna, ett av mänsklighetens mest allvarliga säkerhetshot. Med unionens handelspolitik värnar vi frihandeln, som är avgörande för Europas och Sveriges välstånd. Vi måste ta ett större ansvar för att utjämna ekonomiska klyftor. Den stegrande ojämlikheten är en grogrund för populism, protektionism och splittring som hotar unionens sammanhållning. EU ska bidra till hållbar fred i vår omvärld genom att koppla samman humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. EU har också svarat samlat och robust på Rysslands illegala annektering av Krim och fortsatta försök att underminera den europeiska säkerhetsordningen.
Ett starkare och enat EU inom säkerhets- och försvarspolitiken är viktigt både för Europa och för våra strategiska partners. Vår strävan är att samarbetet inom unionen ska vara ömsesidigt förstärkande med Nato, bilaterala, regionala och andra samarbetsformer mellan de europeiska länderna och att det ska bygga på mellanstatlighet. För Sverige är det också viktigt att understryka att bättre europeiska förmågor och säkerhet inte står i motsatsförhållande till att utveckla vårt samarbete med partners utanför EU. Samarbetet med USA är och förblir central för europeisk säkerhet. Regeringen vill också se öppna och flexibla arrangemang för samarbete med tredjeländer, som Storbritannien och Norge. Ett mer handlingskraftigt EU gör oss också till en starkare partner till FN i de många krisområden där de båda organisationerna verkar sida vid sida för fred och säkerhet.
EU:s säkerhets- och försvarssamarbete ska bidra till att unionen kan genomföra hela spektrat av civila och militära krishanteringsinsatser, även de mest krävande, och till en bättre samlad europeisk försvarsförmåga. Fokus måste ligga på att stärka vår operativa effekt och förmåga att agera. Ledorden för dessa insatser är att EU ska agera med våra partners när det är möjligt, och på egen hand om det är nödvändigt.
Sverige bidrar aktivt till den framväxande gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken inom EU. Vi är en av få EU-medlemmar som bidragit till samtliga EU:s krishanteringsinsatser, både militära och civila sådana. Vår ambition är fortsatt att delta i dessa insatser utifrån tillgängliga förmågor.
Sverige kommer fortsatt att aktivt delta i arbetet för att stärka både det civila och militära samarbetet inom EU:s säkerhets- och försvarspolitik. Inom det försvarspolitiska samarbetet måste fokus ligga på att genomföra initiativ som det permanent strukturerade samarbetet, Pesco, och den europeiska försvarsfonden, vilket kommer bidra till att utveckla förmågor och öka samordning och harmonisering mellan EU:s medlemsstater. Sverige vill fördjupa det civila samarbetet och kommer fortsatt inta en ledande roll med att genomföra pakten för civila krishanteringsinsatser - ett civilt Pesco.
På marken har Sverige tagit initiativ till den senaste viktiga civila krishanteringsinsatsen, för stabilisering i Irak efter Daesh, som stöder reformer av landets civila säkerhetssektor och bidrar till att förebygga nya konflikter. Vi har de senaste veckorna även framgångsrikt drivit på för en regional närvaro av den civila insatsen i Ukraina, EUAM Ukraine, i den pressade ukrainska hamnstaden Mariupol.
Det är också av strategisk vikt att samarbeta inom EU för att stärka våra samhällens förmåga att bemöta och stå emot de allt mer närvarande hybridhoten på ett effektivt sätt. Många gånger kräver detta ett samordnat användande av civila och militära instrument för stärkt motståndskraft, allt ifrån att bemöta desinformation, påverkansoperationer och cyberhot. Samarbetet mellan EU och Nato är centralt på detta område och visar hur dessa organisationers olika mandat och verktyg kompletterar varandra. Likaså är det viktigt att EU:s medlemsstater kan garantera medborgarnas sociala rättigheter och välfärd för att undanröja grogrunden för missnöje, desinformation och extremism.
Sveriges kompassriktning är tydlig: vi ska med kraft verka för att stärka EU, dess demokratiska grundval och dess utrikes- och säkerhetspolitiska trovärdighet. Det är en avgörande del i vårt försvar för en regelbaserad världsordning och den bästa investeringen vi kan göra för att främja Sveriges säkerhet, trygghet och välstånd.
Margot Wallström (S)
utrikesminister
Peter Hultqvist (S)
försvarsminister