Ann Sofie Dahl Natos magiska siffra är 30, inte 2 - "Presidenten har lämnat byggnaden".
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Utropet i högtalarna efter Elvis Presleys - the King’s - konserter hade med viss omformulering kanske lämpat sig när Donald Trump åkte iväg från Nato-högkvarteret på torsdagen.
Åtföljt av en hörbar suck av lättnad bland samtliga kvarvarande i den skinande nya glasbyggnad som numera hyser försvarsalliansen i Bryssel.
För president Trump uppfyllde ju återigen allas värsta farhågor inför det gångna toppmötet. Efter att ha sabbat stämningen redan vid sitt första besök i Nato för förra sommarens minitoppmöte har presidenten gladeligen gått på i samma stil.
Trumps säregna affärsidé - att skälla ut USA:s gamla vänner och allierade och omfamna dess traditionella fiender och motståndare - har bland annat applicerats i offentliga bråk med Kanadas premiärminister och upprepade attacker på den tyska kanslern, som ännu en gång blev måltavla för hans utbrott i Bryssel. Och den lär återigen manifesteras vid Trumps möte med Rysslands president Putin i Helsingfors på måndag.
Som mötesförstörare för sina vänner är Donald Trump onekligen i en klass för sig. Generalsekreterare Stoltenbergs förtjusning i att arrangera årliga Nato-toppmöten är ur det perspektivet inte helt begriplig - och nästa år är det dags igen, när Nato firar sitt 70-årsjubileum.
Många, många fler toppmöten lär det också bli därefter, domedagsprofetiorna till trots. Förvisso fördjupade Trump nu den dåliga stämning som han själv har skapat i Nato, och oron är rejäl över konsekvenserna när han far fram som elefanten i den berömda porslinsbutiken.
För att inte tala om hur trötta hans kolleger i Alliansen är över det ständiga tjatet om försvarskostnader, som Trump plötsligt fick för sig att dubbla från 2 till absurda 4 procent av BNP - vilket är mer än vad hans egen supermakt, med militära åtaganden jorden runt, lägger på sitt försvar.
Att åtta Nato-länder nu avsätter de överenskomna 2 procenten till försvaret är emellertid mer en följd av Putins aggressivitet än av Trumps gnäll; det är alls ingen tillfällighet att flertalet av de länderna har Ryssland som närmste granne.
Som många påpekat, för Trumps döva öron, bör det dessutom mer handla om vad de allierade faktiskt lägger i sina respektive procent.
Danmarks 1,21 procent - snart 1,3 - torde till exempel ge väldigt mycket mer "pang för pengarna" än Greklands 2 procent, som mest går till pensioner och vars försvar dessutom är riktat mot Nato-grannen Turkiet.
Då är 30 en mycket bättre siffra för Nato: 30-30-30-30 som 30 bataljoner, 30 flygskvadroner och 30 fartyg som ska kunna sättas in som förstärkning mot rysk aggression inom 30 dagar.
För övrigt ett förslag från USA:s försvarsminister James Mattis .
Att det är 30 som är Nato:s magiska siffra, snarare än 2 - eller 4 - märks också på ett annat vis. Snart nog stiger antalet medlemmar nämligen till just 30, när Makedonien - som stått på tur i åratal i väntan på att namnkonflikten med Grekland skulle lösas - träder in som Nato:s nästa medlem.
Så Trump må bråka bäst han vill för att glädja sin hemmapublik. I Nato rullar samarbetet på.
Ann-Sofie Dahl
Docent i internationell politik och Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council (US).