Ekonom Ms försvarslöfte blir svårt i lågkonjunktur - En stor del av det framtida reformutrymmet skulle behöva gå till försvaret om Moderaterna vill nå upp till Natokravet. Detta enligt beräkningar Konjunkturinstitutet.
- Det skulle kräva nogsamma avvägningar, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.
Både Moderaterna och Kristdemokraterna har satt som målsättning att två procent av BNP ska gå till försvaret om tio år. Målet är detsamma som Nato kräver.
I en intervju med SvD medgav Moderatledaren Ulf Kristersson att det skulle kräva hårda prioriteringar och sa: "Vi måste systematiskt under tio år, när vi prövar alla resurser vi har, prioritera vår försvarskapacitet starkare. "
SvD har bett Konjunkturinstitutet (KI) räkna på vad som skulle krävas för att nå partiernas mål. Enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahls beräkningar skulle försvarsanslagen årligen behöva trappas upp med 5 miljarder kronor per år under en tioårsperiod.
- Det är inte jättestora belopp men inte oansenliga heller.
Hur kan det jämföras med nuvarande regeringens satsningar?
- Fem miljarder är ungefär lika mycket som höjningen av barnbidraget kostar. Med skillnaden att barnbidraget höjs en gång och höjda anslag till försvaret skulle ske varje år, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Alla KI:s beräkningar förutsätter att regeringen arbetar för att nå det nya överskottsmålet.
Hur stor del av framtida reformutrymme skulle behöva gå till försvaret?
- Det här skulle lägga anspråk på en inte obetydlig del av budgetutrymmet för de kommande åren, och skulle därför kräva nogsamma avvägningar, säger prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.
När Moderaterna presenterade sin skuggbudget i höstas fanns ytterligare satsningar på försvaret med. Men också skattesänkningar och mer pengar till vård och rättsstat.
Banken SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist anser att satsningar på försvaret också skulle kunna finansieras på en tredje väg.
- Om det ses som investering kan det motivera ökad upplåning.
Robert Bergqvist lyfter fram en ytterligare utmaning.
- I dag är Sveriges statsfinanser starka. Problem skulle uppstå i en kommande lågkonjunktur, säger Robert Bergqvist.
Reformutrymme kan förenklat beskrivas som de medel som förväntas finnas för reformer utan att regeringen behöver minska utgifter eller höja skatter.
När svensk ekonomi har gått starkt under de senaste åren har det gett ökade skatteintäkter och därmed ett större reformutrymme.
Moderaternas ekonomiske politiske talesperson Elisabeth Svantesson medger att sämre ekonomiska tider skulle kräva ännu tuffare prioriteringar.
- Vi menar allvar. Sverige måste stärka försvarsförmågan. I vår senaste skuggbudget la vid tre miljarder mer till försvaret nästa år och sex miljarder mer för 2020.
Hur ska ni finansiera de ökande anslagen?
- Vi vill föra en betydligt stramare bidragspolitik, minska ineffektiv arbetsmarknadspolitik och ta bort byggsubventioner.
Kan det bli aktuellt att låna pengar för att satsa på försvaret?
- Exakt hur varje budget ska finansieras kommer vi att återkomma till.
Finns det några heliga kor som ni inte skulle offra för att ha råd att satsa på försvaret?
- Vi kommer inte göra det mindre lönsamt att arbeta eller ta resurser från välfärden eller rättsområdet. Men för Moderaterna är Sveriges säkerhet högt prioriterat, säger Elisabeth Svantesson.
Konjunkturinstitutet (KI) är en statlig myndighet under Finansdepartementet med cirka 60 medarbetare.
Myndighetens uppdrag är att skapa bra underlag för ekonomiska beslut, framförallt för regering men också för andra institutioner och privata företag.
KI analyserar den ekonomiska utvecklingen löpande. Prognosernas används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken.