Försvarsberedningen ger en bild av omättliga behov - Försvarsberedningen varnar för ökade militära hot mot Sverige och kräver ökat ansvar i hela samhället för att återbygga ett fungerande totalförsvar. Det som saknas är tid och pengar.
I rapporten skärps skrivningarna om krigsrisken och Sveriges utsatthet, som SvD tidigare rapporterat om. Där ett väpnat militärt angrepp tidigare var "osannolikt", kan det nu "inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige".
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Beredningen tar fasta på att en angripare, läs Ryssland, kan "besätta" Sverige "för egna militära syften" i avsikt att förneka "annan part tillgång till svenskt territorium", läs USA och övriga Natoländer.
Resonemanget är en blåkopia av den säkerhetspolitiske utredaren Krister Bringéus betänkande 2016, där rysk militär intar Gotland för att skära av stöd över Östersjön före ett anfall mot Baltikum.
Beredningen ger nu en bild av närmast omättliga behov för att återskapa ett fungerande totalförsvar.
Ansvars- och ledningsstrukturer måste förändras på alla nivåer. Försvarsdepartementet tar hand om den centrala myndighetsutövningen, inklusive Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som SvD också berättat om. På regional nivå organiseras länen gruppvis om 3-6 i varje under civilbefälhavare, en av landshövdingarna i området, indelningen styr också militärregionerna.
Enligt beredningens ordförande Björn von Sydow (S) ska förslagen ses som en "samhällsreform" där syftet är att organisera fungerande beredskaps- och försörjningsmekanismer på alla nivåer i samhället, och som även involverar näringslivet.
Beredningen talar också klarspråk om att det kommer att dröja innan militärt stöd utifrån når Sverige vid en kris. En anmärkning i kanten är att den militära alliansfriheten inte nämns i rapporten.
Prognosen är att Sverige måste klara sitt eget försvar under tre månader. Mobiliseringen väntas ta en vecka. Under tiden måste varje svensk kunna klara sig på egna reserver.
Det är då förslag som ska genomföras från 2021 och fem år framåt, alltså i nästa försvarsperiod. Frågan är vad som ska hända innan dess. Flera ledamöter uttryckte oro över att det vore oansvarigt att vänta denna långa tid innan konkreta åtgärder vidtas. Fara i dröjsmål var en formulering som återkom vid onsdagens presskonferens.
Kostnaden för det civila försvaret beräknas nu till ungefär 20 miljarder på fem år. I slutbetänkandet våren 2019 tillkommer notan för det militära försvaret under samma period.
Redan nu finns det, på näst sista sidan, en brasklapp om att det måste göras "en avvägning" mellan civilt och militärt försvar för att "åstadkomma en välavvägd helhet i totalförsvaret".
ÖB Micael Bydén varnade i en SvD-intervju nyligen för bristerna i försvarsekonomin. I februari kommer nästa budgetunderlag. Förra året var den så kallade urholkningseffekten 6,5 miljarder. Året innan fem miljarder. Nu adderas även en Patriotaffär för tiotals miljarder.
I februari presenteras också utredningen om det så kallade "materielberget", alltså investeringar som inte längre kan skjutas på framtiden utan att den militära förmågan sätts på undantag.
Vid beredningens presskonferens nämndes också Natos och EU:s gemensamma mål om försvarsutgifter på två procent i BNP-andel. I Sverige sjunker andelen till 1,09 procent år 2020.
Nu krävs tillskott på en helt annan nivå om det ska vara möjligt att genomföra förslagen i rapporten. Alternativet är att sänka ambitionerna, då i strid med beredningens egen bedömning om det ökade hotet mot Sveriges säkerhet.