Hultqvist tar avstånd från del av Natoutredningen - Försvarsminister Peter Hultqvist tar avstånd från en bärande slutsats i betänkandet "Säkerhet i en ny tid". När det saknas gemensamma försvarsförberedelser mellan Sverige och USA och Nato hamnar båda sidor i "ett planeringsmässigt mörkerland" i en krigssituation, enligt utredaren.
- Jag tycker inte att det är ett rimligt sätt att se det, säger Hultqvist till SvD.
SvD möter försvarsministern i riksdagen på fredagen efter en hetsig debatt om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska läge med moderaternas försvarstalesman Hans Wallmark. Stämningen mellan de två största partierna bakom försvarsöverenskommelsen våren 2015 blir av den ordväxlingen att döma allt mer irriterad.
- Wallmark bör ställa frågorna till sig själv vad det egentligen är han är med och tar beslut om i svensk riksdag istället för att driva någons sorts populistisk och polemisk debatt med mig, sa Hultqvist.
Hans Wallmark kontrade med att försvarsministern inte svarade på hans frågor, och krävde att Hultqvist gav sin syn på innebörden i uttalandet av amerikanske vicepresidenten Joe Biden i Stockholm nyligen om att Europa är "okränkbart territorium" och att "ingen ska kunna missförstå det, varken herr Putin eller någon annan".
- Finns det eller finns det inte någon form av förpliktelser eller åtaganden, öppna eller dolda, från USA:s sida?
Enligt Hultqvist innebär det svensk-amerikanska försvarssamarbetet "inte gemensamma planer eller åtaganden".
Även den säkerhetspolitiske utredaren Krister Bringéus skriver att det, "vad utredningen förstått", inte finns "planering för samordning av amerikanska respektive svenska åtgärder i händelse av en kris i Östersjöområdet". Det gäller även Nato eftersom Sverige som icke-medlem inte faller in under alliansens försvarsgarantier. Utredarens centrala slutsats är att det innebär att båda sidor försätts i "ett planeringsmässigt mörkerland" och att militärt samarbete då måste "improviseras".
Försvarsministern har tidigare inte kommenterat innehållet i betänkandet.
Nu avvisar han den bedömningen:
- Jag tycker inte det är ett rimligt sätt att se det, säger Peter Hultqvist till SvD.
Varför inte?
- Man måste se de möjligheter som hela vårt samarbete bygger på. Det höjer tröskeln, det skapar handlingsmöjligheter i en krissituation. Samtidigt är det vårt ansvar att höja vår militära förmåga.
Så Bringéus har fel på den punkten?
- Bringéus har gjort en utredning och där har han lagt fram en lång rad synpunkter. Bringéus utredning är inte föremål för någon regeringshantering och är inte heller ett officiellt regeringsdokument. Vi bygger vårt agerande på den strategi som riksdagen har lagt fast. Och då borde alla partier som varit med i riksdagsbeslutet vara nöjda med att vi konsekvent driver den linjen.
Hans Wallmark till SvD efter debatten:
- Hultqvist är oförmögen att se den osäkerhetslinje han är på väg att mejsla fram. I grunden är det bra att vi samverkar med fler länder, inklusive Natoländer som Tyskland, Storbritannien och USA. Men om vi inte fullt ut planerar och förbereder, vilket Hultqvist inte säger att vi gör, då vet vi inte vad som skulle hända i ett skarpt läge.
I riksdagsdebatten beskrev försvarsministern det säkerhetspolitiska betänkandet som "den här utredningen som nu är så populär att hänvisa till i olika sammanhang och som av vissa tycks vara upphöjd nästan till lagstiftningens nivå".
- Jag tycker det är anmärkningsvärt att ett statsråd avvisar en utredning som den här regeringen själv har beställt och inte heller gör med egna fakta utan bara med ett pompöst, retoriskt avfärdande, säger Hans Wallmark till SvD.