Kärnvapenstyrkor och robotar Putins nya plan - Rysslands upprustning motsvarar fem svenska försvarsbudgetar årligen. Strategiska kärnvapenstyrkor och högprecisionsvapen på mark-, marin- och luftrobotsidan prioriteras 2018-2027, kan SvD berätta. Tioårsplanen godkänns av president Putin personligen och trädde i kraft vid årsskiftet.
På söndagen inleds Folk och försvars årliga rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.
Valåret 2018 innebär ett ökad militärt hot mot Sverige, konstaterar Försvarsberedningen i delrapporten som presenterades i december. Enligt rapporten kommer "Rysslands militära förmåga i absoluta termer" att "fortsätta öka under hela den kommande tioårsperioden". Ett tungt inslag i detta är det nya beväpningsprogrammet.
Viss osäkerhet råder fortfarande om Vladimir Putin skrivit under dokumentet eller inte.
Däremot står det klart att den ryska regeringen fattat sitt beslut enligt den tänkta tidtabellen. Beskedet kom på Twitter några dagar före julafton.
Rysslands "rustningsminister" - biträdande premiärminister Dmitry Rogozin, med ansvar för rymd- och försvarsindustri - meddelade då att "det här året (2018) blir det första för implementeringen av det nya beväpningsprogrammet för 2018-2027" och att det "lämnats till den ryske presidenten för signering".
Putin själv kommenterade beväpningsprogrammet redan vid den årliga konferensen med den ryska militärledningen i Sotji i slutet av november.
- Det blev en gyllene medelväg, sa presidenten och syftade på månader av intensiva spekulationer och segdragna förhandlingar om den ekonomiska nivån i programmet mellan de ryska försvars- och finansministerierna.
Enligt den ryska militärtidskriften NVO, som följt processen och beskrivs som oberoende, har mark- och luftstridskrafterna gått vinnande ur striden på bekostnad av den ryska marinen, som fått "stryka på foten" i kampen om resurserna. Armén och flyget får ökade anslag medan flottans andel skärs ner.
Ett skäl kan vara erfarenheterna från Syrienkriget som visar att det krävs ett ökat fokus på "den ryska arméns modernisering", till exempel på pansarsidan.
I det tidigare beväpningsprogrammet, som antogs 2010, låg tyngdpunkten i högre grad mer på marinstridskrafterna och forskning än det nya som nu gäller från årsskiftet. En annan förändring är att nya system delvis ska anpassas till arktiska förhållanden.
Den enda budgetposten som sägs överleva även ytterligare oljeprisfall och ekonomisk nedgång är de strategiska kärnvapensystemen. Några källor till uppgifterna redovisas inte, men kan antas bygga på bakgrundssamtal.
- Beväpningsprogrammen är hemliga och redovisas inte. Det som kommer ut är vad högre tjänstemän och politiker väljer att berätta om vad som ingår och inte i ingår. Vad alla analytiker i väst gör är att pussla ihop det som finns. Det går inte att begära ut det 6 000-sidiga dokumentet och se vad det står, säger Tomas Malmlöf, expert på rysk försvarsmateriel vid FOI till SvD.
Vid Sotji-mötet i november tog president Putin själv ut riktningen för den kommande tioårsperioden.
Enligt Putin är ett överordnat fokus i det nya beväpningsprogrammet att "garantera strategisk avskräckning" och - om det skulle bli aktuellt - "neutralisera externa hot" mot Ryssland.
- Vår armé och flotta måste ha tillgång till de mest avancerade vapnen, som bland annat beaktar tänkbara strategiska och taktiska förändringar i krigföringen i framtiden och håller jämna steg eller ligger före utländska motparter, var ett sammanfattande uttalande av Putin i Sotji.
Sotjimötena genomförs sedan några år tillbaka traditionellt två gånger om året för att fånga upp det ryska försvarets utveckling ur olika aspekter. På deltagarlistan finns representanter för hela det militärindustriella komplexet: ansvariga ministrar, försvarsledning och toppcheferna i den statliga rustningsindustrin. Diskussionerna förs bakom stängda dörrar men publiceras i valda delar för att tydliggöra budskapet.
Den ryske presidenten vill nu att försvarsindustrin inriktas mot "en ökad och oavbruten serieproduktion av militär utrustning". Dessutom på utveckling och produktion av nya vapensystem.
Fortsatt militär upprustning på den ryska sidan innebär också att det militära trycket skärps ytterligare i Sveriges närområde runt Östersjön.
- Det mest prioriterade i beväpningsprogrammet är en fortsatt utveckling av de strategiska kärnvapenstyrkorna och det som kallas för högprecisionsvapen, på mark-, marin- och även luftrobotsidan. Enligt den ryska militära definitionen är det system som har en sannolikhet på minst 50 procent att träffa målet, säger Tomas Malmlöf vid FOI.
Ryska beväpningsprogram gäller normalt tio år i taget, men förnyas ändå var femte.
Det nuvarande programmet omfattade från början 2011-2020 och skulle ha förnyats redan 2015. Men efter annekteringen av Krim och det ryska stödet till separatisterna i östra Ukraina reagerade omvärlden med sanktioner. Även sjunkande oljepriser slog hårt mot den ryska ekonomin och planerna försenades.
- Det var det ekonomiskt osäkra läget runt 2014 som gjorde att man sköt på det här. Nu har det pågått ett arbete under ett antal år för att jobba fram det nya programmet, på slutet med förhandlingar mellan de olika vapenslagen och försvarsindustrin, säger Tomas Malmlöf vid FOI.
Ett uttalat politiskt mål från Putin själv är att 70 procent av ryska militära förband ska vara ombeväpnade med moderna vapen 2021, att jämföra med dagens 60 procent. 2012 låg motsvarande siffra under 20 procent. Presidenten betonar också vikten av ökad rörlighet och transportkapacitet liksom signalspaning och elektronisk krigföring.
Det nya beväpningsprogrammet väntas nu kosta ungefär 2 700 miljarder kronor på tio år, motsvarande fem svenska försvarsbudgetar om året.
Exakt var programmet slutligen landar är tills vidare svårt att bedöma. Externa faktorer som fortsatta och eventuellt upptrappade sanktioner eller inte kan bli avgörande. Programmet antas också uppgraderas och modifieras efter hand. Klart är att den massiva militära upprustningen fortsätter även om ekonomin är en bromskloss.
Vid sidan av strategiska kärnvapen och högprecisionsvapen ligger tyngdpunkten i beväpningsprogrammet på serieproduktion av stridsvagnar, pansarbandvagnar, femte generationens stridsflygplan och kärnkraftdrivna ubåtar i ett högre tempo än tidigare.
I detta ingår flera helt eller relativt nya vapensystem:
På robotsidan finns de interkontinentala ballistiska systemen Rubezj och Sarmat, både med så kallade MIRV-egenskaper: varje missil kan styra mellan tio och femton kärnstridsspetsar mot olika mål. Maxkapaciteten är kärnladdningar på upp till tio ton.
Redan under 2018 kommer Iskandermissiler med kärnvapenförmåga och räckvidd in över södra och östra Sverige, inklusive Gotland, att placeras ut i Kaliningrad vid Östersjön.
Folk och försvars rikskonferens är ett diskussionsforum för försvars- och säkerhetspolitisk debatt, och fyller varje år Högfjällshotellet i Sälen med deltagare från politiska partier, regeringskansliet, försvarsmyndigheter, näringslivet och media.
Årets konferens är den 72:a i ordningen och har cirka 350 deltagare. Även kung Carl kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria kommer att närvara vid konferensen.
På talarlistan står ett 50-tal personer med statsminister Stefan Löfven som inledningstalare på söndagen.
Då talar även moderatledaren Ulf Kristersson, utrikesminister Margot Wallström (S) och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Måndagen inleds med försvarsminister Peter Hultqvist och representanter för samtliga partier i försvarsberedningen. Även ÖB Micael Bydén håller sitt anförande då.
Under den avslutande tisdagen finns Säpochefen Anders Thornberg och chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST, Gunnar Karlsson, på deltagarlistan.