M Försvarets anslag bör höjas ytterligare - Ett starkare och större svenskt försvar och fördjupade samarbeten med andra länder krävs i en tid då ett väpnat angrepp inte kan uteslutas, och en konflikt i Östersjöregionen oundvikligen kommer att påverka alla länder i vårt närområde. Det skriver Hans Wallmark, Beatrice Ask och Karin Enström, Moderaterna.
"Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Sverige kommer också att påverkas i det fall en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. " Dessa slutsatser drogs i delrapporten "Motståndskraft" som en enig Försvarsberedning presenterade i december 2017.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Några veckor senare väckte det stort uppseende då socialdemokratiska ministrar med statsministern i spetsen på plats i Sälen på Folk och Försvars årliga rikskonferens öppet ifrågasatte och undergrävde det av Försvarsberedningen gjorda arbetet.
När årets konferens slår upp portarna den 13 januari är varken övergångsregeringens stats- eller utrikesminister på plats i Sälen. Därmed kommer nog inte det interna socialdemokratiska grälet återupprepas inför öppen ridå. Men med bara några månader kvar innan Försvarsberedningens slutrapport ska lämnas, kan vi konstatera att säkerhetspolitiken sällan har varit mer aktuell i svensk politik.
I slutrapporten kommer konturerna av kommande års satsningar på att stärka svensk försvarsförmåga att anges. Allt måste baseras på en gedigen analys av läget. Då kan inte ett väpnat angrepp mot Sverige uteslutas.
Vägen framåt och uppåt har påbörjats i och med den borgerliga budget för 2019 som fick stöd i riksdagen. Den innebär att Försvarsmakten och en rad andra som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets radioanstalt (FRA) och Rekryteringsmyndigheten (TRM) getts de ekonomiska tillskott myndigheterna begärt.
Det faktum att så skedde ska inte underskattas. Därmed har en viktig nivå lagts fast efter en valrörelse där Socialdemokraterna uppvisat stor otydlighet också om nivåer och ambitioner när det gäller Sveriges försvar. Ifall Försvarsmakten inte fått de pengar som angetts hade det riskerat att resultera i omfattande neddragningar och därmed sjunkande svensk försvarsförmåga. Det gäller att förstå behoven av långsiktiga planeringsförutsättningar.
Nu kan Försvarsmakten i stället enlig plan arbeta vidare med att uppfylla ambitionen i försvarsbeslutet som gäller 2016-2020. Precis som visats av arméchefen Karl Engelbrektsson de senaste dagarna krävs ytterligare tillskott för att säkra uppbyggnaden av två brigader.
Fokus under de kommande åren bör ligga på att stärka försvarets förmåga här och nu genom att färdigställa den beslutade krigsorganisationen och parallellt med detta påbörja planering för ytterligare ökad förmåga på sikt. Vi moderater vill att försvarsutgifterna ska uppgå till 2 procent av BNP. Det kräver att det finns en genomtänkt plan som är framarbetad tillsammans med Försvarsmakten så att uppgift och utgift ligger i fas.
Statskontoret och Ekonomistyrningsverket har pekat på att det både finns ett stort ofinansierat materielbehov samtidigt som de konstaterar att de underlag i form av materielplanen som Försvarsmakten tar fram inte överensstämmer med verkligheten. Dessa problem måste lösas om vi ska kunna ha en försvarspolitik som bygger på bra beslut och som är långsiktig och trovärdig. Försvaret har nu att ställa om från år av neddragningar till en tid av återtagande av förmåga och nysatsningar.
Försvarsberedningen med representanter för alla riksdagspartier har att ta fram den slutrapport som ska presenterats i maj. Detta är en del av det underlag som behövs inför nästa försvarsbeslut som riksdagen måste fatta våren 2020. Här gäller det att förstå att Sverige står inför flera viktiga vägval framöver när det gäller säkerhetspolitiken.
För det första är ett Natomedlemskap tillsammans med att stärka det nationella försvaret Moderaternas viktigaste prioritering för att öka Sveriges säkerhet. Dagens allianslöshet gör oss sårbara. Ett medlemskap bidrar till ökad stabilitet och förutsägbarhet i hela Östersjöområdet och skulle på ett betydande sätt höja tröskeln för ett angrepp i hela regionen, inte bara mot Sverige. Bara genom ett fullt Natomedlemskap får vi en plats vid det beslutsfattande bordet, traktatsbundna försvarsgarantier och möjlighet till gemensam försvarsplanering så vi på bästa sätt solidariskt kan ge och ta emot militär hjälp. Vi vill värna en upplyst debatt med sakliga argument kring Nato. Det behövs fakta i stället för plakatpolitik.
För det andra måste vi ägna större uppmärksamhet åt det allt viktigare försvarssamarbetet inom EU. Det finns fortfarande osäkerheter kring hur det utvecklas, men det fördjupas allt mer och det kommer att avsättas betydande resurser för detta. Sverige måste ha en strategi för hur vi ska förhålla oss till samarbetet där vi skapar allianser med andra likasinnade länder och har en tydlig idé om hur svenskt försvar och försvarsindustri både kan bidra till och få nytta av samarbetet.
Slutligen handlar det om Norden och Sveriges omedelbara närområde. Samarbetet med Finland fördjupas allt mer och Sverige tar under 2019 över ordförandeskapet för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Vi moderater ser behovet av att ta ett bredare grepp på säkerheten i närområde. Därför bör fokus ligga på att utöka samarbetet med såväl Norge och Danmark som Baltikum, Polen och Tyskland. Vi står alla inför liknande utmaningar och dessa möts bäst gemensamt.
Vladimir Putin gick under julhelgen ut med nyheten att Ryssland är redo att placera ut nya överljudsrobotar med kärnvapenkapacitet. Det är bara en av flera händelser det senaste året som visar på att Ryssland fortsätter sin upprustning. Efter Georgien, Ukraina och Syrien vet vi att landets ledning inte skyggar för att inte bara hota om utan också använda militärt våld. Till detta kommer den ryska hybridkrigföringens breda palett av bland annat cyberattacker, desinformation och ryska spioner som använder dödligt våld mot motståndare.
Omvärlden är allt mer osäker både i närområdet och globalt. Därför måste Sveriges försvar stärkas. Att vår budget för 2019 antogs av Sveriges riksdag var ett var ett viktigt steg i det arbetet. Nu ligger fokus på nästa försvarsbeslut. Vi kommer att arbeta för ytterligare höjda försvarsanslag, ett starkare och större svenskt försvar och fördjupade samarbeten med andra länder. Så byggs svensk säkerhet i en tid då ett väpnat angrepp inte kan uteslutas och en konflikt i Östersjöregionen oundvikligen kommer att påverka alla länder i vårt närområde.
Moderaternas företrädare i Försvarsberedningen:
Hans Wallmark (M)
utrikespolitisk talesperson
Beatrice Ask (M)
försvarspolitisk talesperson
Karin Enström (M)
gruppledare EU-nämnden