Mängder av bakslag när Gripen ska säljas - Att sälja stridsflygplan utomlands är politiskt känsligt, tidsödande och osäkert. Det har alla tillverkare fått uppleva i affärer i allt från stora länder som Indien och Kanada till småländer som Bulgarien.
Ibland verkar det vara närmast omöjligt att få till exporten av stridsflygplan. Så var det till exempel för Viggen, föregångaren till nuvarande Gripen.
Ur det perspektivet har Gripen faktiskt varit lyckad som exportprodukt eftersom planet åtminstone gått till fem länder, vid sidan av Sverige.
Men det har också varit mängder av bakslag som visar hur svårt det kan bli för Saabs ledning att nå sitt mål att sälja 400-450 Gripen framöver.
Exempelvis sa Norge under stort rabalder nej till Gripen för tio år sedan. Norge vill ha nära band till USA och köpte amerikanska F-35 i stället.
I Schweiz vann Saab först upphandlingen och skulle sälja nya Gripen E. Sen sa en folkomröstning nej till affären - och vid nästa försök utestängdes Saab från upphandlingen.
I Bulgarien och Slovakien låg Gripen länge bra till. Men länderna valde till sist F-16 efter att USA drivit en intensiv kampanj för sitt plan.
Ibland har de svenska politikerna satt stopp för exportplanerna. Som när regeringen sa nej till att sälja Gripen till Belgien, eftersom det skulle ha krävt ett för nära samarbete med ett Natoland.
För Saab står hoppet nu framför allt till att sälja nya Gripen E till Finland, Kanada och Indien. Dessutom har man förhoppningar om att sälja nuvarande Gripen C/D till Kroatien, Österrike, Colombia och Filippinerna. Ibland förekommer även Filippinerna, Malaysia och Botswana som potentiella köpare.
Men framför allt handlar det om att de länder som redan har Gripen ska köpa fler. Det gäller Ungern, Tjeckien, Thailand och inte minst Brasilien.
Tittar man på de Gripen-versioner som exporterats, står utländska köpare för omkring 100 av 260 plan. Det säger något om hur mycket som krävs för att Saab ska nå sina exportmål de kommande åren.