Merkel pressas att stoppa gasledning till Ryssland - Tunga röster höjs om att EU måste sätta hårt mot hårt mot Ryssland efter förgiftningen av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel pressas nu att stoppa gasledningen Nord Stream 2.
Omvärldens reaktioner har varit hårda efter att den tyska regeringen på onsdagen bekräftade att den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj förgiftats med det sovjetiska nervgiftet Novitjok. I Tyskland, där Navalnyj vårdas på sjukhus, pressas nu Merkel att agera kraftfullt mot den ryska regimen, som misstänks ligga bakom dådet.
Wolfgang Ischinger, tidigare ambassadör i Washington, nu ordförande för Münchens säkerhetsråd, säger till nyhetsbyrån Reuters att man måste sända ett klart budskap till Moskva som får ekonomiska konsekvenser:
- Mjukare åtgärder som utvisning av diplomater kanske inte är tillräckligt. Ekonomiska relationer måste vara på agendan. Det innebär att ett projekt som Nord Stream 2 inte kan lämnas utanför, säger Ischinger.
Nord Stream är en naturgasledning mellan Ryssland och Tyskland som löper via botten på Östersjön. Ryska Gazprom äger 51 procent. Det finns även tyska, holländska och franska delägare.
Den första ledningen invigdes i november 2011 i Lubmin, Tyskland, i närvaro av förbundskansler Angela Merkel och Rysslands dåvarande president Dmitrij Medvedev.
Ytterligare en gasledning, Nord Stream 2, är under anläggning i Östersjön, parallellt med den nuvarande. Norbert Roettgen, ledare för det tyska parlamentets utrikeskommitté, skrädde inte orden när han på torsdagen intervjuades i Deutschlandfunk radio:
- Vi måste utöva stark politisk påtryckning genom det enda språk som Putin förstår - försäljning av gas, sade Roettgen, tidigare miljöminister i Merkels regering.
Amerikanska sanktioner mot företag som ansvarar för den svåra rördragningen har redan försenat Nord Stream 2. Samtidigt har färdigställandet uppmuntrats från den tyska basindustrin, som utan nedlagda kärnkraftverk är beroende av andra energikällor.
- Angela Merkel har hittills sagt att energipolitiska frågor är separata och inte ska blandas samman med anklagelserna om förgiftningen av Aleksej Navalnyj, säger Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikesplitiska Institutet.
Förbundskanslern har dock sagt att hon ska konsultera allierade inom Nato för att diskutera eventuella sanktioner mot Ryssland, och uttalat förhoppning om att Moskva aktivt ska medverka till att få fram sanningen om vad som hänt Navalnyj. Kreml avvisade på torsdagen alla anklagelser om att ryska staten skulle ha något med förgiftningen att göra.
Martin Kragh säger att Kreml nu kopplat på autopiloten i sitt förnekande och att man aldrig kommer att erkänna något.
- Det som är talande är hur lite man bryr sig om västvärldens reaktioner.
Kragh är övertygad om att förgiftningen av Navalnyj har att göra med det folkliga upproret i Belarus, som gjort den ryska ledningen nervös. Den gör nu allt för att förhindra att något liknande ska upprepas på hemmaplan.
- Det är ytterst osannolikt att någon på lägre nivå skulle komma åt ett preparat som Novitjok, tillägger Kragh.
Åsikten delas av Christer Ahlström, juris doktor och docent i internationell rätt vid Uppsala universitet, även han knuten till UI.
- Uppgiften att Navalnyj givits Atropin, ett motgift mot nervgas, redan på sjukhuset i Omsk antyder att läkarna där misstänkte förgiftning, säger Ahlström, som tidigare var generaldirektör vid Inspektionen för strategiska produkter.