Militärexpert Nato beroende av svenskt territorium - Natos utspel om att erbjuda Sverige hjälp vid en krissituation är en del i ett säkerhetspolitiskt spel och ska ses i ljuset av USA:s egna intressen, menar militärstrategen Stefan Ring.
- Det är inte i första hand ett löfte att hjälpa Sverige utan snarare att Nato är beroende av svenskt territorium.
I en intervju med finländska Lännen Media klargör Nato:s vice generalsekreterare Alexander Vershbow att försvarsalliansen skulle bistå Sverige och Finland i en säkerhetspolitisk kris och att båda länderna skulle kunna delta i militära motåtgärder tillsammans med Nato.
Sverige och Finland har särskild status som samarbetsländer genom programmet Partnerskap för fred (PFF), enligt Vershbow.
Men löftet är inget nytt menar Stefan Ring, militärstrategisk expert och verksam vid Försvarshögskolan.
- Vi är en del av ett storstrategiskt säkerhetspolitiskt spel där man är beroende av svenskt territorium för att hjälpa Baltikum. Man kan dra paralleller till löften som USA gav Sverige redan under kalla kriget.
De senaste åren har det säkerhetspolitiska omvärldsläget i Östersjöområdet skärpts. För bara några dagar sedan placerade Ryssland ut nya moderna luftvärnsmissiler med en räckvidd på upp till 400 kilometer nära Finlands gräns i St Petersburg-området. Luftvärnssystem som bland annat täcker en Natobas i Estland, enligt Ring.
- Sådant agerande liksom andra uppgifter som Nato kan sitta inne med och som vi inte känner till är tänkbara orsaker till att de går ut och säger det här nu, säger han.
Stefan Ring tillägger att det även kan vara ett led i att puffa den svenska opinionen åt ett Natovänligt håll.
Om Nato inte skulle klara av att komma till de baltiska staternas hjälp i en krissituation skulle dess förtroende i andra medlemsländer skadas.
- Man klarar inte sina egna förpliktelser om man inte får använda svenskt område, skulle Nato känna att Sverige tvekar kommer man utöva påtryckningar.
Biträdande Nato-chefen Alexander Vershbow pekar även på att Nato tidigare gått in och hjälpt icke-medlemsländer. I intervjun nämns bland annat hur försvarsalliansen bombade serbiska mål på 1990-talet under striderna på Balkan.
- Men det var en speciell situation, där handlade det om den humanitära aspekten, där Europa upplevde en folkrättsvidrig utrotning av kosovoalbaner. En sådan situation har vi väldigt svårt att se här, säger Stefan Ring.