Närapå omöjligt fastställa ubåts nationalitet - Nyheter som berör eventuella ubåtskränkningar är alltid ett hett ämne som ofta skapar fler frågetecken än vad det ger svar. En anledning till det är svårigheten att upptäcka och lokalisera en ubåt, och ännu svårare är det att fastställa dess nationalitet.
Endast vid två tillfällen tidigare har man kunnat fastställa nationaliteten på en kränkande ubåt. Den första var 1981 då U-137 grundstötte långt inne i Karlskrona skärgård. Det andra tillfället var 1990 i Hanöbukten utanför Simrishamn då en västtysk ubåt hade navigerat fel, vilket renderade i att Västtyskland på eget initiativ skickade en diplomatisk ursäkt till Sverige.
Den 11 juni i år sände Sveriges Radio Ekot ett inslag om ubåtsjakten i Stockholms skärgård hösten 2014. I en kort bisats nämndes ytterligare en observation från våren 2015. "I vintras rapporterade medier om att en annan misstänkt ubåt observerats vid en marinövning vid fyren Vindbåden våren 2015. Enligt Ekots källor har det slagits fast att den ubåten var tysk".
Artikelns bisats blev mest uppmärksammade och har debatterats flitigt i sociala medier där den blev hårt kritiserad för påståendet om att det skulle handla om en bekräftad kränkning, dessutom nationalitetsbestämd. Ett minst sagt sensationellt påstående.
I dag, samma dag som Natos toppmöte i Warszawa startar, sändes ett uppföljande inslag där man indirekt tar avstånd från sitt första påstående om en konstaterad och nationalitetsbestämd kränkning. Nu har nyheten omformulerats till att "ubåten sannolikt var tysk" vilket på den militära bedömningsskalan innebär den näst högsta graden av konfidens. Men det underliggande budskapet i reportaget är fortfarande att det handlar om en tysk ubåt.
Svårigheten med att i det aktuella fallet peka ut vilket nation som kränker, om det över huvud taget har skett en kränkning vid det aktuella tillfället, ligger i det faktum att det inte är en konstaterad kränkning, utan enbart en sannolik kränkning, det vill säga att en naturlig förklaring inte kan uteslutas.
Således kan man heller inte konstatera någon nationalitet, och i synnerhet inte enbart baserat på en enskild periskopobservation under några sekunder. Den uppföljande rapporteringen har därmed fortfarande brister, och artikeln saknar dessutom kommentarer från exempelvis Försvarsmakten och tyska ambassaden.
För att ge perspektiv på händelsen så kan man dra en parallell till den 10 maj 1983. Då observerade åtta personer ett helt ubåtstorn under en minut från ön Mälsten. Samtliga gjorde då på plats, oberoende av varandra, en skiss över vad de sett. Trots det så kunde man inte med säkerhet konstatera någon nationalitet. Det som nu beskrivs som en observation av ett periskop, har enligt reportaget observerats under några få sekunder av en ensam person. Ett periskop är som bekant dessutom avsevärt mycket mindre än ett helt ubåtstorn.
Det finns anledning att påminna om att det pågår ett omfattande informationskrig just nu, och att vi alla därför bör vara särskilt källkritiska till uppgifter som berör eventuella förehavanden från främmande makt.