Öppet gräl när Natoutredningen presenterades - Regeringen tänker inte öppna dörren för ett svenskt medlemskap i Nato, oavsett kraven från allianspartierna och vilka fördelar den säkerhetspolitiske utredaren Krister Bringéus pekar på. Presskonferensen där betänkandet presenterades slutade mer eller mindre i ett öppet gräl.
- Den här rapporten är förstås värdefull, sa utrikesminister Margot Wallström (S), men ägnade sedan - med stöd av försvarsminister Peter Hultqvist - tiden åt att argumentera för att Sveriges säkerhetspolitiska linje inte kommer att ändras.
- När det gäller den militära alliansfriheten, den ändras för regeringens del inte av enskilda utredningar eller ett debattklimat där man kräver att man ska göra tvära kast, förklarade Hultqvist.
Allianspartierna bakom försvarsuppgörelsen från förra våren gjorde en rakt motsatt tolkning.
- Det här är den bästa säkerhetspolitiska utredning som någonsin har gjorts, sa Micael Oscarsson (KD) och drog slutsatsen att det inte längre finns några sakskäl kvar för att Sverige inte skulle gå med i Nato.
Kerstin Lundgren (C) hade förhoppningar på utredningen:
- Vi hoppas att Socialdemokraterna gör bruk av utredningens faktabaserade upplägg och inte lägger ännu en säkerhetspolitisk utredning i byrålådan.
Hans Wallmark (M) hänvisade till att andra Natoländer i Sveriges närområde - Norge, Danmark, Estland, Lettland och Litauen - vill se Sverige som medlem i försvarsalliansen.
- Den fråga vi borde ställa oss, men som regeringen inte ställer, är hur vi kan medverka till ökad säkerhet i Östersjöområdet, och i utredningen argumenteras det väl för att det är genom svenskt Natomedlemskap, sa Wallmark.
Liberalerna, som inte är med i försvarsöverenskommelsen, kallade till en egen presskonferens med kravet att Sverige ska vara fullvärdiga medlemmar i försvarsalliansen senast 2020.
- Krister Bringéus pekar på det faktum att Sverige inte kan försvara sig själv och ska vi få hjälp så krävs det ett Natomedlemskap. Slutsatsen är att det stärker inte bara den svenska nationella säkerheten utan det kommer att stärka stabiliteten och förutsägbarheten i hela Östersjöregionen, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) till SvD.
Utredaren Krister Bringéus ville inte svara på hur han ser på ett Natomedlemskap för egen del.
- Ett viktigt motiv i utredningen var att bidra till det nationella samtalet. Min personliga uppfattning är helt ointressant.
Inte heller på vad han tycker om att regeringen och alliansen tolkar innehållet i utredningen helt olika.
- Jag recenserar inte den svenska politiska debatten.
Men det politiska grälet inför öppen ridå i Rosenbad var ingen direkt överraskning.
Redan när direktiven skulle fastställas och ett namn på en utredare plockas fram fanns en spricka mellan S-MP-regeringen och allianspartierna. Uppdraget att lösa frågan gick till Stefan Löfvens statssekreterare Hans Dahlgren och Carl Bildts tidigare kabinettssekreterare från UD Frank Belfrage. Kompromissen blev att utreda alla internationella samarbeten, inklusive Nato, men utan att "utvärdera den militära alliansfriheten". När betänkandet nu ligger på bordet kvarstår oenigheten.
- Det är en besvärande omständighet för den rödgröna regeringen att det är man själva som har givit Bringéus uppdraget och direktiven. Betänkandet är överraskande klarspråkigt och inte så lätt att vifta bort, menar Allan Widman (L).
I betänkandet beskrivs det som kallas ett "värstafallsscenario" för svensk säkerhet: att rysk militär redan dagarna före ett angrepp mot Baltikum placerar ut luftvärnsrobotar på Gotland för att hindra understöd från Nato över Östersjön. Utan Natomedlemskap befinner sig Sverige då i ett "planeringsmässigt mörkerland" och det kommer att dröja innan Nato hinner reagera.
- Den mest påtagliga militära effekten av ett medlemskap vore sannolikt att den osäkerhet som i dag råder om hur ett gemensamt uppträdande vid en kris i Östersjön skulle gestalta sig undanröjs, sammanfattade Bringéus sitt betänkande i Rosenbad.