Orimligt hänvisa till Finland för Natooption - Varför ägna sig åt politiska reformer som saknar funktion, syfte och har ett tvetydligt mål? Det skriver S-politiker i en slutreplik om Natooptionen.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Trots en vecka av intensiva diskussioner om vad den nu framröstade Natooptionen faktiskt innebär råder det fortfarande otydligheter kring dess funktion, syfte och mål. Detta är tydligt i de repliker som Moderaterna och Sverigedemokraterna har publicerat. Faktum kvarstår att Sveriges riksdag inte bör fatta plötsliga beslut som skapar osäkerhet och sänker trovärdigheten för vårt lands säkerhetspolitiska linje.
Moderaterna och Sverigedemokraterna menar fortfarande att Natooptionen har en funktion. Att den undanröjer hinder och upprätthåller möjligheten att säkra medlemskap i Nato. Det stämmer inte. Ett land behöver inte besluta om en Natooption för att kunna gå med i försvarsalliansen.
De menar också att optionen syftar till att underlätta samarbetet med Finland. Sverige har idag en djup och detaljerad dialog med Finland kring försvars- och säkerhetsfrågor. Finland har inte signalerat en önskan om att Sverige behöver förändra sin säkerhetspolitiska hållning. Att därför använda Finland som ett argumentationsverktyg i debatten är både orimligt och felaktigt.
Vad de borgerliga partierna har för mål med optionen är de fortfarande inte överens om. Moderaterna vill gå med i Nato. För dem är optionen ett steg på vägen. Samtidigt vill Sverigedemokraterna inte gå med i Nato. Så vad gäller? Varför ägna sig åt politiska reformer som saknar funktion, syfte och har ett tvetydligt mål?
Politiska reformer utan konsistens kan verka ofarliga. Moderaterna undrar till exempel i sin replik varför en Natooption skulle vara dålig för Sverige. Det är den för att internationellt tolkas antagande av optionen som att Sverige har ändrat sin säkerhetspolitiska linje, något som vi redan ser att medier i Finland, USA, Storbritannien, Frankrike och Ryssland spekulerar kring. Spekulationer skapar osäkerhet vilket i sin tur påverkar Sveriges långsiktiga trovärdighet.
Sveriges militära alliansfrihet tjänar oss väl och ligger fast. Vår säkerhetspolitiska linje har bidragit till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Svensk försvarspolitik ska och bör vara förutsägbar och långsiktigt hållbar. Regeringen kommer inte att inleda en process för ett Nato-medlemskap.
Men Moderaterna har dock helt rätt i att Sveriges försvars- och säkerhetspolitik måste anpassas efter omvärldsläget. Detta är något som regeringen jobbar med dagligen.
Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har försämrats och det är troligt att denna trend fortsätter. Det är därför vi Socialdemokrater satsar på försvaret. Bland annat ska fem regementen återinrättas från 2022 och vara fullt verksamma efter 2025. Antalet värnpliktiga kommer då årligen liga på 8000 rekryter, en dubblering från 2019. Samtidigt kommer Försvarsmaktens krigsorganisation växa med 30 000 befattningar. 2030 ska krigsorganisationen innefatta 90 000 befattningar. Detta är den största satsningen på Sveriges försvar sedan 1950-talet.
Om det säkerhetspolitiska läget fortsätter att försämras kommer inte symbolpolitik i form av funktionslösa Natooptioner att hjälpa oss. Då krävs det ett starkt försvar med en långsiktigt hållbar och stabil säkerhetspolitisk linje. Det är sådan politik vi socialdemokrater genomför.
Niklas Karlsson (S)
ordförande försvarsberedningen och vice ordförande försvarsutskottet i riksdagen
Kenneth G Forslund (S)
ordförande utrikesutskottet i riksdagen