Ryska missiler riktas permanent mot Sverige - Iskandermissiler med kärnvapenkapacitet och räckvidd över stora delar av Sverige får av allt att döma fast stationering i Kaliningrad vid Östersjön för första gången under 2018. 152:a ryska markrobotbrigaden i Tjernjachovsk är då färdigutbildad och utrustad med Iskander.
- Det är sannolikt att det kommer att vara så. Mycket talar för det. Det betyder också i så fall att man också har uppnått de mål man satte med det beväpningsprogrammet 2010, säger Fredrik Westerlund, Rysslandsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till SvD.
Iskandersystemet har funnits i Kaliningrad även vid andra tillfällen på senare år. Men då bara i kortare perioder och med militära förband som tillfälligt omgrupperats från andra håll i Ryssland för övningar, bland annat från baser i Luga utanför S:t Petersburg.
Politiskt har tillfälliga utplaceringar i Kaliningrad varit ett störningsmoment och en signal om ett skärpt säkerhetsläge i Sveriges närområde.
Nato har varnat ryssarna för att placera systemet i Kaliningrad och ser det som en upptrappning. Från rysk utgångspunkt kan Iskander och andra avancerade vapensystem vid Östersjön användas för att skära av understöd från Natoländerna till Baltikum vid en konflikt.
Iskander har kapacitet för både konventionella vapen och kärnvapen, och har använts av rysk militär i kriget i Syrien och tidigare också i Georgien. Systemet kan avlossa dels ballistiska robotar, dels kryssningsmissiler och har en räckvidd på uppemot 50 mil och når med det in över södra och östra Sverige.
Gotland ligger 30 mil från Kaliningrad och inom räckhåll för Iskander. Detsamma gäller flygflottiljen F17 i Blekinge som har en viktig roll i incidentberedskapen och marinbasen i Karlskrona med stora delar av marinens resurser samlade på ett ställe.
Enligt det ryska beväpningsprogrammet ska Iskander placeras ut i etapper åren 2011-2020. Kaliningrad har hamnat långt ner på den listan. Dröjsmålet kan ha haft militära, men även politiska skäl.
Fredrik Westerlund vid FOI till SvD:
- Det har redan skett på nästa alla platser i Ryssland utom i Kaliningrad. Det är lite oklart om det beror på att Kaliningrad inte var prioriterat eller om man ville ha kvar det kortet och spela med det. Ryssarna har ju använt hotet att placera ut Iskander i Kaliningrad under nästan hela det senaste decenniet.
Iskandersystemets närvaro vid Östersjön har mötts av politiska reaktioner även i Sverige.
I en artikel om säkerhetsläget i tidskriften Defence News nyligen nämnde försvarsminister Peter Hultqvist "den tillfälliga utplaceringen av Iskander i Kaliningrad" som exempel på hur den ryska militären demonstrerar "förmåga och vilja att agera offensivt i området".
Under 2018 kommer stationeringen nu sannolikt att permanentas.
Den 152:a markrobotbrigaden, stationerad i Tjernjachovsk i den ryska enklaven, har hittills varit utrustat med det äldre Totjkasystemet.
Nu har förbandet i stället tilldelats Iskandersystemet. I december inleds den ryska militärens utbildningsår och brigaden kommer under uppskattningsvis tre till sex månader att träna för att nå full kapacitet och certifieras som användare.
- Förbandet har fått systemet och håller på att lära sig att hantera det. Det görs inte i Kaliningrad, utan på ett utprovningsfält inne i Ryssland. Först när den utbildningen har slutförts och provskjutningar genomförts kommer brigad och materiel att åka tillbaka till Kaliningrad, säger Fredrik Westerlund.
En rysk markrobotbrigad består av tre bataljoner. Varje bataljon har fyra lavetter, alltså fordon som kan skjuta robotar. I en bataljon finns också omlastningsfordon som transporterar missiler utan att skjuta. Totalt 48 missiler som kan avlossas på kort tid.
- Man måste flytta robotarna från laddningsfordonen till lavetten som kan skjuta. Omladdningen kan ske på mellan en halv timme och en timme, säger Fredrik Westerlund.
Vid någon tidpunkt 2018 kommer det att finnas sammanlagt tolv Iskanderlavetter vid 152:a markrobotbrigaden i Kaliningrad med förmåga att avlossa robotar över Östersjön mot Sverige dygnet runt.