Så tycker kandidaterna i sju viktiga frågor - Här följer kandidaterna i stort sina respektive partiers linjer, där demokrater vill stärka statskassan med skattehöjningar för de rikaste och republikanerna vill sänka skatterna och minska den federala budgeten. Trump: Vill sänka skatten för alla inkomster. Samt företagsskatten. Har ibland sagt att den statliga minimilönen på 7,25 dollar i timmen borde höjas, andra gånger framhållit att lönerna är för höga i USA. Clinton: Vill höja skatten på de allra högsta inkomsterna. Samt öka den federala minimilönen till 12 dollar i timmen.
Frihandelsavtalet TPP med tolv stater runt Stilla havet ligger färdigt att ratificeras av kongressen. Med EU förhandlar USA om frihandelsavtalet TTIP. Båda dessa avtal tycks nu dödsdömda eftersom ingen kandidat gillar dem. Trump: Har kallat frihandelsavtalet TPP för "dödsstöten för USA:s tillverkningsindustri" och lovat förhandla fram bättre villkor. Clinton: Förespråkade avtalen när hon var utrikesminister. Bytte åsikt 2015, och anser att TPP inte "tar vara på amerikanska arbetares intressen".
En av de frågor där kandidaterna skiljer sig mest åt. Med hätska uttalanden och hot om att kasta ut stora befolkningsgrupper har Trump väckt upprördhet även utanför USA. Trump: Vill bygga en mur längs gränsen till Mexiko och låta Mexiko betala för den. Utvisa alla papperslösa invandrare. Inga muslimer ska få komma till USA "innan vi vet vad som pågår". Clinton: Alla papperslösa immigranter som inte har begått våldsbrott ska kunna få "fullt och likvärdigt medborgarskap" i USA. Anser att gränsen mot Mexiko är "den säkraste av alla gränser".
Båda beskriver Kina som ett ekonomiskt och militärt hot mot USA. Medan utrikespolitiken är Clintons hemmaplan har Trump chockat världen med en rad kontroversiella utspel. Trump: Vill öka militärbudgeten, men har beskrivit Nato som föråldrat och sagt att USA inte självklart ska hjälpa en medlemsstat som angrips (exempelvis av Ryssland). Har sagt att Vladimir Putin är en bättre ledare än Barack Obama. Clinton: Vill intensifiera den nuvarande strategin mot IS. Står annars inte för några principiella förändringar av den idag förda USA-politiken.
Detta är en fråga där kandidaterna företräder motsatta läger. Med Trump som president kommer USA att säga upp klimatavtalet från Paris 2015. Trump: Avfärdar forskarnas slutsats att mänskliga aktiviteter ligger bakom klimatförändringarna. Enligt Trump är detta en bluff, "skapad av kineserna för att skada USA:s tillverkningsindustri". Vill stimulera produktionen av fossila bränslen. Clinton: Har utlovat stora investeringar i förnybar energi, med målet att USA ska ha femhundra miljoner solpaneler 2020. Vill minska stödet till olje- och gasproduktion.
Förr stod Trump och Clinton ganska nära varandra. Debatten efter en rad dödsskjutningar i USA har vidgat klyftan. Trump: Har tidigare krävt att det skulle bli svårare att köpa ett vapen, men har under valkampanjen helhjärtat stött vapenlobbyn och sagt nej till skärpta regleringar. Clinton: Kräver "förnuftiga reformer för att hålla skjutvapen borta från terrorister, våldsbenägna personer och våldsamma brottslingar". Vill exempelvis öka kontrollen av den som vill köpa ett vapen.
Här är frågan som klyver väljarkåren. Bland USA:s kvinnor har Hillary Clinton ett försprång med 13 procent, bland männen leder Trump med 11 procent. Trump: Har sällat sig till USA:s abortmotståndare. Med en rad sexistiska uttalanden har Trump väckt vrede långt utanför kvinnorörelsen. Clinton: Värnar lagen som ger kvinnan rätt att välja abort. Föreslår jämställdhet inom militären; kvinnor ska kunna bli inkallade, men också kunna bli befälhavare.