Säkerhetspolitisk linje behöver anpassas - Ökad säkerhetspolitisk handlingsfrihet stärker Sveriges säkerhet och underlättar samarbetet med Finland. Det skriver Pål Jonson och Hans Wallmark, M, i en replik om Natooptionen.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Socialdemokraterna Niklas Karlsson och Kenneth G Forslund varnar för den Natooption som det nu finns en bred majoritet för i Sveriges riksdag. Problemet är bara att de inte lyckas förklara varför det skulle vara dåligt för Sverige. Vi moderater menar att en svensk Natooption förstärker den svenska säkerhetspolitiska handlingsfriheten. Finland har redan en Natooption sedan mer än 25 år. Det är ett naturligt steg för oss att ta.
Natooptionen innebär att Sverige deklarerar och upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen. Detta till skillnad från den linje som den nuvarande regeringen driver där ett svenskt medlemskap direkt utesluts till synes oavsett hur säkerhetsläget i vårt närområde utvecklas. Att införa en Natooption skulle innebära att vi får ytterligare ett verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådan.
Sveriges försvars- och säkerhetspolitik måste anpassas efter det allt mer osäkra omvärldsläget. Då måste alla alternativ som stärker Sveriges säkerhet kunna övervägas, inklusive ett Natomedlemskap. S-företrädarna verkar inte kunna ta till sig detta, utan hänvisar i stället reflexmässigt enbart till att den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Det duger inte. Själva poängen med en säkerhetspolitisk linje är att den ska kunna anpassas till omvärldsförändringar. I det här fallet handlar det om att vi på kort tid gått mot ett fördjupat försvarssamarbete med Finland som även ska även kunna innefatta ett operativt samarbete i händelse av kris och krig. Då behöver vi även fördjupa vårt säkerhetspolitiska samarbete.
Den finska Natooptionen är den största säkerhetspolitiska skiljelinjen mellan Sverige och Finland. Finska företrädare har också sagt att den egna optionen blivit allt viktigare efter Rysslands angrepp på Ukraina.
Nu finns det en tydlig majoritet i Sveriges riksdag för att införa en Natooption där motsvarande 204 av riksdagens 349 ledamöter stödjer detta. Viljeinriktningen är tydlig. Nu behövs en djup, grundlig och förutsättningslös diskussion i Sverige om den säkerhetspolitiska linjen inklusive den militära alliansfriheten, vår relation till Nato och en svensk Natooption. En sådan diskussion måste utgå ifrån en seriös analys av vårt militärgeografiska läge i norra Europa och de realiteter det medför.
Det är dags att socialdemokraterna släpper sina ideologiska låsningar. Vi förväntar oss att regeringen agerar utifrån den nya politiska majoriteten i riksdagen och för in Natooptionen i Sveriges säkerhetspolitiska linje. Ett första möjligt steg är att det bör bli tydligt i regeringens utrikespolitiska deklaration som kommer i februari 2021. Ökad säkerhetspolitisk handlingsfrihet stärker Sveriges säkerhet och underlättar samarbetet med Finland.
Pål Jonson (M)
ordförande i försvarsutskottet och ledamot i försvarsberedningen
Hans Wallmark (M)
vice ordförande i utrikesutskottet och ledamot i försvarsberedningen