Trump avvecklar kalla krigets avtal ett efter ett - Nedrustningsavtalen från det kalla krigets slutskede faller ett efter ett för Donald Trumps hand. Efter Open skies-avtalet kan presidenten skrota även Startavtalet om strategiska kärnvapen.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Beskedet i förra veckan om att USA ensidigt tänker träda ur Open skies-avtalet kom inte som en blixt från klar himmel - men sänder ändå chockvågor över Europa. Avtalet ger medlemsstaterna rätt att utföra observationsflygningar över andra anslutna länders territorium.
Syftet är att att kontrollera att det inte pågår militära truppförflyttningar och andra krigsförberedelser. Avtalet har varit i kraft sedan 1992 och är underskrivet av 34 länder, däribland Sverige.
Tidigare amerikanska administrationer har slutit upp bakom systemet utan att tveka. Vid en översynskonferens i Wien 2010, med USA som ordförande, förklarade dåvarande utrikesministern Hillary Clinton att Open skies är "ett vitalt instrument" som USA förbinder sig att följa.
Nu fick Trumps utspel om att lämna avtalet med sex månaders uppsägningstid hård kritik från olika håll. Presidenten uppmanades att tänka om för att inte äventyra den europeiska säkerheten. "Det här är galet", twittrade den tidigare CIA-chefen Michael Hayden.
I Bryssel kallade Nato till ett snabbinsatt krismöte med medlemsländernas ambassadörer, utan att komma fram till så värst mycket mer än att alliansen står bakom alla former av rustningsbegränsningar.
Den sista möjligheten enligt generalsekreteraren Jens Stoltenberg är att förmå Ryssland att följa avtalet full ut, vilket Trump inte anser är fallet - och anger som motiv för att lämna Open skies.
"USA har deklarerat att man trots allt ska överväga utträdet om Ryssland återgår till att följa avtalet i sin helhet", sa Stoltenberg nu - men konstaterade också att budskapet varit detsamma vid tre Natotoppmöten på raken utan att det påverkat hur ryssarna tillämpar avtalet.
Enligt den amerikanska synen är det ingen tvekan om att Ryssland struntar i att hålla sig till vad avtalet stipulerar. "Ryssland har fuskat under många år", menar försvarsministern Mark Esper. Trump själv gör samma konstaterande: "Ryssland följer inte avtalet och då drar vi oss ur. "
Kärnan i kritiken är att ryssarna inte tillåter överflygningar över områden där man inte vill ha insyn, till exempel med kärnvapenförband, ockuperade delar av Georgien och Kaliningrad med Östersjöflottans baser. Ryssarna har också anklagats för att använda sina egna flygningar över amerikanskt territorium för att märka ut lämpliga måltavlor för cyberattacker.
Att övriga Natoländer - och Sverige - skulle få fortsätta med en relevant övervakning om USA inte längre deltar i Open skies är osannolikt. Ryssarna kan antingen begränsa möjligheterna eller lämna avtalet för egen del. I båda fallen är det en osäkerhetsfaktor, särskilt för länder i Rysslands närhet.
Trumpadministrationens argumentation går igen från när USA sa upp INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces) om en begränsning av medeldistansrobotar, undertecknat 1987 av presidenterna Ronald Reagan och Michail Gorbatjov.
Även då anklagades ryssarna för att vid upprepade tillfällen ha brutit mot avtalet. I augusti 2019 gick INF i graven, sex månader efter det aviserade amerikanska utträdet.
Ett annat skäl att lämna INF var att USA anser att även Kina måste ingå i ett avtal om medeldistansvapen. Annars får kineserna fritt spelrum vid sidan av de båda andra stormakterna. Det gäller med amerikanska ögon också det sista i raden av nedrustningsavtal med rötter i det kalla kriget.
1991 enades USA och Sovjetunionen om en begränsning av antalet strategiska kärnvapen på båda sidor i det så kallade Start I-avtalet (Strategic Offensive Reduction Treaty), i sin tur en fortsättning på tidigare avtal från 1970-talet. Två år senare skrevs ett nytt avtal - Start II - mellan USA och Ryssland.
Det nuvarande avtalet kallas New Start, Nya startavtalet, skrevs under av USA:s Barack Obama och Rysslands Dmitrij Medvedev 2010 och ratificerades för ikraftträdande i februari 2011 med en löptid på tio år.
Startavtalen har under tre decennier inneburit en stegvis reducering av världens kärnvapen från toppnivåerna under det kalla kriget.
New Start begränsar nu USA:s och Rysslands innehav till vardera 1 550 utplacerade kärnvapenstridsspetsar på ubåtar, bombflyg och markbaserade interkontinentala missiler.
Avtalet reglerar både totalsiffror och enskildheter. Ett exempel är USA:s bombplan B-1B, som nyligen övade vad som beskrevs som offensivt och defensivt försvar i svenskt luftrum tillsammans med flygvapnet. När planet introducerades på 1980-talet var det kärnvapenbestyckat. Enligt New Start får det nu bara bära konventionella vapen.
Trumps missnöje med avtalet har samma grund som med INF och Open skies. Ryssarna håller sig inte till vad som är överenskommet, vilket Ryssland tillbakavisar i samtliga fall. Dessutom anser presidenten även i det här fallet att Xi Jinping och Kina måste vara med för att avtalet ska ha global verkan.
Kina, med 300 egna kärnstridsspetsar, har vägrat. Svårigheten kretsar också kring antalet. Kina måste femdubbla sitt innehav för att nå amerikansk-rysk nivå. USA och Ryssland kommer knappast att avveckla fyra femtedelar av sina arsenaler. Tvärtom skryter både Donald Trump och Vladimir Putin regelbundet om att man är i färd med att utveckla nya avancerade supervapen.
Enligt Vita husets nyutnämnde nedrustningsrådgivare Marshall Billingsley har kontakter tagits med Ryssland för att inledda diskussioner om ett nytt avtal, helst inklusive Kina. Enligt kinesiska UD finns "inga avsikter" att ge sig in i trepartssamtal om nedrustning. Hittills har Kina heller aldrig skrivit under något avtal om kärnvapenbegränsning.
Startavtalets konstruktion är att det förlängs med fem år i taget, annars faller det - om parterna inte enas om en utsträckt tid medan det pågår förhandlingar. Slutdatum är nu två veckor efter att vinnaren i det amerikanska presidentvalet i november svärs in för fyra år i Vita huset i januari 2021. Om det är Trump som tar hem segern är New Start uppenbart i farozonen.
Då står världen helt utan att nedrustningsarrangemang mellan USA och Ryssland för första gången på ett halvt sekel.