Wallström vill återuppta kontakter med Ryssland - Utrikesminister Margot Wallström vill återuppta kontakter på hög politisk nivå med Ryssland. Skälet är att utrikesministern vill ha bättre relationer med den ryska ledningen innan Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd, där Ryssland är permanent medlem.
Sveriges inträde i säkerhetsrådet i New York vid kommande årsskifte är nu bara några månader bort. UD:s bedömning är att förbindelserna med Ryssland måste förbättras om Sverige ska ha några utsikter att åstadkomma resultat och verka fullt ut i rådet.
Utrikesminister Margot Wallström bekräftar den ambitionen och kopplingen till säkerhetsrådet.
- Inför och under vårt medlemskap i FN:s säkerhetsråd är det naturligt att vi har kontakt med de andra rådsmedlemmarna även på politisk nivå. Detta är något jag även tidigare varit tydlig med. Som jag tidigare har sagt, är jag beredd att träffa till exempel min ryske motpart Sergej Lavrov, säger Margot Wallström till SvD i en skriftlig kommentar.
Internt i regeringskansliet, både på politisk nivå och på tjänstemannanivå, har UD enligt uppgifter till SvD skärpt tonen mot vad man ser som att försvarsdepartementets "hökaktiga" inställning till Ryssland. Kravet är att kritiken tonas ned för att att göra det möjligt att hitta öppningar i kontakterna med Putinregimen.
- UD har varit helt målstyrda på säkerhetsrådet i två års tid och då är bättre relationer med Ryssland en central del, även om det innebär att köra över andra intressen och spela ner den ryska aggressiviteten. UD ser inte lika allvarligt på hotet från Ryssland som andra bedömare gör, säger en uppgiftslämnare.
SvD:s källor betonar att kontakter på hög politisk nivå inte innebär att det rör sig om en diplomatisk "normalisering". Sveriges kritik mot Rysslands agerande på Krim, östra Ukraina och i kriget i Syrien kvarstår. Något utbyte på statsministernivå är heller inte aktuellt.
För närvarande förekommer inga bilaterala kontakter alls mellan Sverige och Ryssland på ministernivå. Kabinettssekreterare Annika Söder har träffat sin motsvarighet Vladimir Titov i både Stockholm och Moskva.
Vid sidan av det har Margot Wallström och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov träffats i ett multilateralt sammanhang, vid ett möte med den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE i Basel i december 2014. Lavrov blev då, enligt Wallström, "oerhört irriterad" över Sveriges kritik mot den ryska politiken.
Margot Wallström till SvD:
- Sveriges politik, liksom EU:s, är att både stå upp för våra principer, vilket innebär att vi kritiserar Rysslands aggression mot Ukraina och verkar för att EU:s sanktioner skall ligga fast, och att samtidigt ha de kontakter vi behöver ha med Ryssland.
Vid Natotoppmötet i Warszawa i juli år nämnde Wallström kontakterna med Ryssland, då med formuleringen att "det är på tiden att vi talas vid". I en intervju i finländsk tv vid ett möte med Nordiska rådet på Åland nyligen öppnade även statsminister Stefan Löfven för "dialog" med Ryssland, med tillägget att "vi har inte konkretiserat det på något sätt".
På torsdagen kommer den svenska säkerhetspolitiken nu upp till debatt i riksdagen. Bakgrunden då är inte att det ryska hotet bör avdramatiseras, snarare motsatsen.
ÖB Micael Bydéns beslut för några veckor sedan att permanenta militära förband på Gotland motiverades med ett försämrat säkerhetsläge "över tid" i Sveriges närområde och ökad rysk aktivitet. Det senaste exemplet som tillkommit är den ryska militärens utplaceringen av Iskandermissiler med kärnvapenkapacitet i enklaven Kaliningrad på andra sidan Östersjön.
- Provokativ signalpolitik, kallade försvarsminister Peter Hultqvist det beskedet.
Redan i juli bjöds Hultqvists närmaste man, statssekreterare Jan Salestrand, till Moskva av den ryske biträdande försvarsministern Anatoly Antonov för bilaterala samtal om "säkerheten i Östersjöregionen". Något svar har fortfarande inte gått iväg, trots att Margot Wallström nu driver på för ett närmande till Ryssland.
Den ryske Stockholmsambassadören Viktor Tatarintsev kallade nyligen relationen mellan Sverige och Ryssland "den sämsta på länge". Samtidigt avfärdade han att ryska militären skulle vara ett hot mot Sverige som "absolut struntprat".
Sverige och Ryssland har inte haft några bilaterala kontakter på ministernivå efter den ryska annekteringen av Krim och Rysslands agerande i kriget i östra Ukraina 2014.
I stället har utbytet begränsats till kabinettssekreterarnivå, utvisade diplomater och anklagelser och motanklagelser kring militära incidenter i luftrummet över Östersjön och Sveriges närmande till Nato.