Åldersbedömningar bör komma igång nu - Det är fullt möjligt att göra medicinska åldersbedömningar av ensamkommande flyktingbarn. Ändå försvårar många landsting för oss att göra det, samtidigt som myndigheter centralt har svårt att komma igång, skriver Håkan Mörnstad och Nenad Zeba som arbetar med åldersbedömningar.
Turerna kring medicinsk åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn förvånar fortfarande. Undertecknade har under det senaste året gjort åldersbedömning av de fall som Migrationsverket menar är över 18 år och som verket hänvisat till oss för att de på egen hand skall visa att man är under 18 år. Vi är därför mitt uppe i problematiken.
Sent omsider har regeringen gett Rättsmedicinalverket i uppgift att på ett systematiskt sätt ta hand om bedömningarna. Rättsmedicinalverket skall redovisa sina planer till regeringen i slutet av november i år. Man menar dock att man inte kan komma igång förrän under nästa år. En mycket kritiserad utredning av Socialstyrelsen skall ligga till grund för undersökningarna. Denna utredning menar att alla nu vetenskapligt underbyggda och universellt använda metoder är undermåliga, och att metoder som bygger på magnetkamera skall användas i stället. Några verifierade sådana metoder finns emellertid inte, och man föreslår nya studier. Socialstyrelsen har nyligen fått 3 miljoner kronor för att genomföra dessa. Rapport skall lämnas till regeringen i november 2017; om ett och ett halvt år! Normalt tar en vetenskaplig studie 2-3 år från planering till publicering. Vid den tidpunkten är det meningslöst att åldersbedöma barnen; de har då hunnit bli vuxna.
Socialstyrelsens ståndpunkt är att ett barn inte får riskera att felaktigt bedömas som vuxen. Detta betyder emellertid per automatik att 10 gånger fler vuxna kommer att bedömas som barn. Detta är säkert inte vad regeringen önskar. Varje felaktigt bedömt barn kostar 1 miljon per år. Det är viktigt att förstå att det inte är de verkliga 15-16-åringarna som eventuellt kan felbedömas, utan möjligtvis de som är 17-18 år, och de är relativt mycket få och eventuell skada vid felaktig bedömning är mindre.
Uppskattningsvis handlar det om att cirka 10000 av dem som uppgivit en ålder av 15-16 år i verkligheten är över 18 år, sett till statistiken (Migrationsverkets underlag till RMV). Det finns säkert också de som verkligen är barn, och därför måste de undersökas utan dröjsmål.
Att redan från början okritiskt acceptera den av de ensamkommande barnen angivna åldern är förvånande, och vi börjar nu successivt se resultaten av detta. Rättsfall där medicinsk åldersbedömning görs ökar, och genomgående har alla bedömts som vuxna. Av de cirka 250 asylfall vi bedömt har endast 5 procent med säkerhet varit barn, 70 procent har med säkerhet varit vuxna, och 25 procent skulle behöva vidare utredning.
Våra åldersbedömningar har kantats av en rad praktiska svårigheter, framför allt med att få nödvändiga röntgenbilder tagna i närheten av den asylsökandes bostad. De flesta landsting "har som policy" att inte bistå. Vid kontakt med beslutsfattare av denna policy har de mest förvånande förklaringar givits. De flesta är okunniga om de metoder vi använder och deras säkerhet och har därför hänvisat till en rekommendation av Socialstyrelsen från 2012. Denna rekommendation har de senaste två åren varit inaktuell sedan den saboterats av Barnläkarföreningen, men har först nu efter ett flertal påpekanden tagits bort. Några nya rekommendationer finns inte, utan man "väntar nu på Rättsmedicinalverket" som skall avge sina rekommendationer den 30 november. Det har då gått ett år sedan de flesta ensamkommande kom hit.
För några veckor sedan avkunnade Högsta Domstolen en vägledande dom som erkänner tandåldersbedömning som underlag för att avgöra om en individ är över 18 år. Man menar att absolut säkerhet inte behöver krävas, utan att det räcker med sannolikheter.
De ensamkommande barnen vet alla sin ålder; de uppger ju en sådan; "vet ej" finns inte med i statistiken. I våra bedömningar av sannolikheten av att vara under eller över 18 år gör vi också en bedömning av sannolikheten av den uppgivna åldern. Med så stor säkerhet man kan kräva har de flesta ljugit om sin ålder; ingen vetenskaplig studie har visat en färdigbildad visdomstand vid 15-16 års ålder. Det är alltså rationellt att pröva sanningshalten i en uppgiven ålder. De asylsökande är skyldiga att vara behjälpliga att ange sin identitet, inklusive ålder.
Det finns alltså vetenskapligt stabilt underbyggda och väl beprövade metoder för medicinsk åldersbedömning som nu även gäller i våra domstolar. Så varför då inte starta omedelbart? Finns det verkligen ingen myndighet som kan ta tag i detta?
professor emeritus oral patolog och oral medicin, före detta rättsodonotolog vid Rättsmedicinalverket
specialist på ortopedi och handkirurgi
Fotnot: Forodont HB är enda företaget i Sverige som gör medicinska ålderbedömningar. Företaget får inte direkta uppdrag av Migrationsverket, men handläggare kan hänvisa till Forodent HB. Det är i princip upp till den asylsökanden att själv söka upp expertis för att få en medicinsk åldersbedömning.