Akademiker räds avstängning talar inte öppet om Erdoğan - Oppositionen i Turkiet slöt upp bakom Erdoğan och fördömde kuppförsöket. Ett historiskt ögonblick - men regeringen tar inte chansen att ena landet. Det menar en professor från Turkiet som inte vågar gå ut med sitt namn.
- Erdoğan ser all kritik mot regeringen som kritik mot honom och hans världssyn, säger han.
Situationen i Turkiet har blivit allt hårdare efter kuppförsöket förra helgen. Turkiets regering har utlyst undantagstillstånd och runt 50000 statsanställda har gripits eller stängts av från sina arbeten. Regeringen har stärkt greppet om skolan och universiteten genom att stänga av tusentals lärare och akademiker.
Dessutom har regeringen uppmanat akademiker som befinner sig i utlandet att återvända. Fram till torsdagen ville den professor som SvD har pratat med gå ut med namn och bild, på fredagen bad han om anonymitet. Han är rädd för att bli stämplad som Erdoğan motståndare och avstängd från universitetet.
- Jag ber om ursäkt, det är första gången i mitt liv som jag frågar om det, säger han.
För tillfället befinner han sig utomlands och hoppas att hans universitet inte kallar tillbaka honom än, han avvaktar vidare besked.
- Det var en surrealistisk känsla att följa kuppförsöket från utlandet, jag försökte följa nyheterna genom familj och vänner, säger han.
Turkiet har varit på god väg att bli en stark demokrati men de senaste åren har regeringen och president Erdoğan blivit allt mer auktoritär, berättar professorn. Efter helgens kuppförsök gick alla partier i parlamentet ut och fördömde kuppen. Han menar att det var ett historiskt ögonblick eftersom det alltid varit något parti som vid tidigare kupp eller kuppförsök uttryckt sitt stöd, direkt eller indirekt.
- Det här var en chans för regeringen att sträcka ut en hand till oppositionen och ena landet. Istället använder Erdoğan krisen för att slå ner på alla som är kritiska mot regeringen, säger han.
Efter försöket har presidenten genomfört stora utrensningar med över 9000 gripna och nära 60000 statligt anställda som domare, lärare, poliser och andra tjänstemän har gripits eller sparkats. Regeringen anklagar dem för att sympatisera med Erdoğan huvudfiende Fethullah Gülen, grundare av den muslimska Gülenrörelsen. Erdoğan har anklagat Fethullah Gülen för att vara hjärnan bakom kuppförsöket, vilket Gülen själv förnekar och fördömer kuppen.
Gülenrörelsen har ett starkt fäste inom viktiga statliga institutioner. Men det är viktigt att skilja mellan sympatisörer för rörelsen som sysslar med legal och illegal aktivitet, betonar professorn.
- Det är omöjligt att alla inom akademin är knutna till Gülenrörelsen, majoriteten av alla akademiker och människor i Turkiet är kritiska mot rörelsen.
Gülenrörelsen är inte en armé som tar order från någon, förutom möjligen en kärngrupp, berättar professorn, de flesta är enbart spridda sympatisörer.
De senaste åren har Turkiet drabbats av flera kriser som Erdoğan klarat sig ur genom att vara auktoritär och polarisera samhället - därför fortsätter han på det spåret, menar han.
- Vi har en ledare som inte tror att han kan förlora makten och tror att Turkiets intresse och hans eget, är samma sak. Vi måste kunna ha en demokrati där regeringen kan kritiseras utan att det betyder att människor är emot demokratin.
Han tycker däremot att EU och omvärldens agerande inte varit tillräckligt kritiskt mot Erdoğan auktoritära ledarskap. EU:s hållning till Turkiet efter flyktingavtalet är ett hyckleri:
- Man måste kunna skilja mellan flyktingavtalet och det som händer i Turkiet. EU:s ledare måste också kunna ha en kritisk hållning till det som händer och samtidigt öppna för ett medlemskap i EU.
Det skulle stärka de som arbetar för demokratin, mänskliga rättigheter och EU-medlemskap i Turkiet, fortsätter han.
När förhandlingarna om ett EU-medlemskap för Turkiet inleddes 2005, utfördes flera reformer i landet för att det skulle bli mer demokratiskt. Samtidigt uttryckte ledare i EU att det skulle vara svårt för Turkiet att bli medlem hur mycket de än förändrade sin politik, berättar han. Det har bidragit till landets allt mer auktoritära styre, menar han.
- De senaste årens hårda styre har lett till stor frustration i landet, säger han.