Fängslade ex ledarens dotter kan bli president - Peru kan få sin första kvinnliga president på söndag. Högerpopulisten Keiko Fujimori leder alla opinionsmätningar före Pedro Pablo Kuczynski, känd som PPK. Hon är dotter till en fängslad expresident, Alberto Fujimori, som styrde Peru med järnhand. Den 41-åriga Keiko utlovar hårdare tag mot brottslighet, PPK lovar bättre ekonomi och kamp mot knark och korruption.
- Om Señora Fujimori vinner riskerar Peru att bli en narkostat, varnade Kuczynski i den avslutande tv-debatten i söndags. Knarkhandeln, korruptionen och brottsligheten är Apokalypsens tre ryttare. Därför är det så viktigt att inte ha någon som helst koppling till knarkhandel och penningtvätt.
Han nämnde Joaquín Ramírez, generalsekreterare i Fujimoris eget parti. Ramírez, som är partiets störste finansiär, tvingades hoppa av nyligen sedan USA:s narkotikapolis DEA pekat ut honom som misstänkt för penningtvätt. PPK sade också att äpplet inte faller långt från äppelträdet, i detta fall pappa Fujimori.
- Debatterar ni med mig eller med min far? undrade Keiko. 2011 hade ni inga problem med att stödja min kandidatur, och nu drar ni upp saker från förr i tiden.
Men dagens val kunde ha stått mellan två kvinnor. 36-åriga Verónika Mendoza var mycket nära att gå vidare efter den första valomgången i april, efter en stark spurt. Hon kom trea, bara två procentenheter efter Kuczynski. Då hade Perus 23 miljoner väljare även haft ett vänsteralternativ att rösta på. Nu blir det ett val mellan två högerkandidater.
Den 77-årige ekonomen Pedro Pablo Kuczynski, "PPK" efter sina initialer, är en höger om mitten-man. Han har varit både gruv- och finansminister och betraktas som gruvbolagens, storföretagens och finanselitens man.
Men han gjorde en blek figur i söndags, när den två möttes i en sista tv-duell. I rutan var PPK en trött farbror i mörk kostym, slips och glasögon, med mässande stämma och stela rörelser.
Fujimori var hans raka motsats: en ung kvinna, fräsch och stajlad, vit kavaj, svarta byxor, med tydligt tal och kroppsspråk.
Hon framställer sig som småfolkets kandidat, talar till egenföretagarna, lastbilsägarna, de självförsörjande gruvarbetarna, spelar på nationalismens strängar. Men Keiko Fujimori polariserar peruanerna: hon rör upp starka känslor både för och emot "el fujimorismo", pappans högerpopulistiska politik och tänkande.
Alberto Fujimori, son till japanska invandrare, var president 1990-2000. Två år efter han tillträtt stängde han parlamentet och gav sig själv diktatorisk makt, ändrade grundlagen så att han kunde väljas om (två gånger, och med stor majoritet). Men han flydde landet i ett moln av korruption, övervåld och maktmissbruk, satt fem år i Japan och två i Chile utan att få asyl, utlämnades till Peru 2007. Där dömdes han till 25 års fängelse för korruption och människorättsbrott.
Inför valet har Keiko lovat "på hedersord" att inte benåda sin pappa om hon blir Presidenta. Men många tvivlar ändå på att hon kommer att hålla detta löfte.
Brottslighet och gatuvåld är en av de frågor som oroar väljarna mest. Där lovar Keiko hårdare tag - en retorik som liknar pappa Albertos - och soldater på gatorna om det skulle behövas.
- Jag kommer inte att tveka när det gäller att återta gatorna, bringa ordning i landet. Jag kommer inte att darra på handen för att utfärda undantagstillstånd, förklarade hon i den första valduellen i tv.
Hon vill införa dödsstraff för våldtäkt på barn och hon lovar bygga specialfängelser för grova brottslingar uppe i Anderna, på över 4000 meters höjd. Hon vill också ge friare tyglar för alla de nu illegala smågruvor och guldletare - det rör sig om 400000 - som förstör och förgiftar miljön i Perus del av Amazonas.
Efter tv-debatten och de senaste opinionsmätningarna - som ger Keiko segern - kände sig vänsterns Verónika Mendoza manad att agera; nu ber hon sina anhängare att rösta på PPK - som det minst dåliga alternativet.
- Keiko Fujimori omger sig med folk som är åtalade för korruption och kopplingar till narkotikahandel. Vi har gott minne och vi tillåter inte att el fujimorismo ska styra över oss igen, sade Mendoza, som deltog i en stor "Nej till Keiko"-marsch genom Lima i tisdags.
I förra veckan godkände kongressen en lag som ska skynda på sökandet efter alla de människor som försvann under åren 1980-2000. Peru genomled då ett blodigt inbördeskrig mellan armén, vänstergerillan Sendero Luminoso (Den lysande stigen) och olika självförsvarsgrupper.
En offentlig sanningskommission kom 2003 fram till att närmare 70000 människor dödades eller försvann under dessa tjugo år. Mer än 70 procent av offren var fattiga bönder från urbefolkningen. Enligt Perus rättsmedicinska institut finns det 15700 försvunna i landet. Nu blir det den nya presidenten - troligtvis Keiko Fujimori - som ska se till att lagen efterlevs.
Hon har tidigare lovat att fördjupa sanningskommissionens arbete och gottgöra våldets offer och de kvinnor och män (totalt cirka 290000) som tvångssteriliserades under pappans hårda styre.
Håkan Forsberg
Peru har 31 miljoner invånare. 8 miljoner bor i huvudstaden Lima, där spanskättlingarna dominerar ekonomi och politik.
Peru har en mycket ung befolkning, en tredjedel är under 15 år.
Ursprungsbefolkningen är i majoritet (quechua och aymara), de flesta bor i Anderna och lever i extrem fattigdom.
Den nuvarande presidenten Ollanta Humala tillträdde 2011. President och kongress väljs på fem år. Nästa president tar över den 28 juli.
Efter valet i april blir Fujimoris parti Fuerza Popular det största partiet i kongressen, med 73 av 130 platser. Vänsterkoalitionen Frente Amplio (20 platser) blir den största oppositionsgruppen. Kuczynskis parti, som också förkortas PPK, har 18 platser. Den nyvalda kongressen tillträder den 27 juli.
Perus ekonomi har under senaste tio åren vuxit snabbast i Sydamerika, med gruvindustrin och metallexporten (koppar, guld) som den stora motorn. BNP har ökat med över 6 procent per år i snitt, men fallande råvarupriser har halverat tillväxten. Peru siktar på att bli medlem i OECD år 2021.
Andelen fattiga har sjunkit ordentligt under det senaste decenniet: från nära hälften av befolkningen 2006 till 22 procent 2015. Men fortfarande finns det cirka 7 miljoner fattiga, som saknar rinnande vatten, utbildning och hälsovård.
BNP per capita: 11000 dollar (2015)