Goda dagar för Tysklands miljöparti

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Goda dagar för Tysklands miljöparti Senaste nytt om flyktingkrisen

Goda dagar för Tysklands miljöparti - I Sverige har Miljöpartiet länge gått kräftgång.

Samtidigt tuffar systerpartiet i Tyskland på som tåget i mätning efter mätning. Det har nämligen lyckats med vad MP gått bet på: att bryta sig ur vänsterfållan och bli ett mittenparti, enligt en expert.

Skräckhettan. Rekordvärmen. Extremvädret. Sommarmånadernas höga temperaturer har inte bara varit en frodig mylla för tidningarnas rubriksättare, utan också fått klimatet att segla upp i topp på listan över de politikområden som väljarna tycker är viktigast.

Trots det ser Miljöpartiet ut att göra ett blygsamt resultat i riksdagsvalet i september, även om stödet ökade från 4,0 till 5,6 procent i en Sifomätning publicerad av Svenska Dagbladet i förra veckan.

Helt annorlunda är situationen i Tyskland, där sötebrödsdagar råder för MP:s systerparti De gröna. Partiet har de senaste veckorna placerat sig stabilt runt 15 procent, och är i två färska mätningar tredje störst efter förbundskansler Angela Merkels kristdemokratiska union och Socialdemokraterna. Den onormala sommarvärmen har dock bara påverkat stödet på marginalen, om alls. Den gröna framgångsvågen kunde skönjas redan efter förra höstens val, och sedan dess har partiet bara ökat.

Så vad gör Tysklands De gröna som svenska Miljöpartiet misslyckats med?

Framför allt har man lyckats ta plats i mitten, enligt Thomas Sommerer, Tysklandskännare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

- Under två årtionden var partiet fast i vänsterhörnet och kunde bara samarbeta med Socialdemokraterna, på grund av sina radikala rötter. De rötterna är nu på väg att försvinna, säger han till TT.

Mycket av den tyska politiska debatten sedan valet i fjol har kretsat kring Alternativ för Tyskland (AFD), som dundrade in i förbundsdagen med högljudda löften om att jaga Merkel, vars relativt liberala migrationspolitik är ett rött skynke för partiets anhängare. Under helgen har AFD dock fått se sig omsprungna av De gröna, som nu är hack i häl på Socialdemokraterna.

En förklaring är att partiet kunnat locka över de mittenväljare som av olika skäl vänder Merkel ryggen. En annan är att De gröna arbetat strategiskt för att framställa sig själva som en pragmatisk, kompromissvillig samtalspartner, något som inte minst blev tydligt under de regeringsförhandlingar som följde på valet, tror Sommerer. Samtalen brakade ihop sedan liberala FDP hoppat av - möjligen ett lyckokast för De gröna.

- De har vunnit tid. Man har bytt ledare sedan valet, medan de andra partierna håller fast vid sina gamla, och man har haft tid och möjlighet till förnyelse eftersom man inte ingår i regeringen, säger Sommerer.

Den nya ledarduon Annalena Baerbock och Robert Habeck som tillträdde i januari tillhör båda den realpolitiska falangen, "realos", som genom partiets historia samsats med en mer idealistisk vänsterfalang, så kallade "fundis". Bland realpolitikerna finns även Baden-Württembergs politiske ledare Winfried Kretschmann, som regelbundet röstas fram till Tysklands populäraste regeringschef på delstatsnivå.

Just Kretschmann och hans samarbete med Kristdemokraterna är ett skäl till De grönas strategiska framgångar, enligt Sommerer.

- Det har varit ett sätt för partiet att visa sig pålitligt, säger han.

TT: Vad kan Miljöpartiet lära av sina kolleger i Tyskland?

- Det finns potential för ett tydligt miljöorienterat mittenparti. I Sverige har Miljöpartiet konkurrens av Centerpartiet, vilket gör att man får det lite svårare, men jag tror ändå att det finns ett utrymme om man försöker bli lite mer pragmatiskt och mittenorienterat.

De gröna (på tyska Bündnis 90/Die Grünen) grundades 1993 då det västtyska partiet De gröna gick samman med delar av den östtyska medborgarrörelsen. Det västtyska partiet kom in i förbundsdagen i Bonn 1983. Mellan 1998 och 2005 bildade De gröna regering tillsammans med Socialdemokraterna under ledning av Gerhard Schröder.

Partiet driver bland annat frågor om miljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Inför valet 2013 satsade man på att locka vänsterväljare genom att fokusera på fördelningspolitik, men tappade i stället stöd jämfört med föregående val. Därefter har partiet tagit steg åt mitten. På delstatsnivå samarbetar man med såväl kristdemokrater som socialdemokrater. Många brukar tala om dels en realpolitisk och mittenorienterad, dels en idealistisk och vänsterinriktad falang.

Cem Özdemir och Katrin Göring-Eckardt var toppkandidater i valet 2017, då en liberal asyl- och migrationspolitik blev en central valfråga för partiet. I valprogrammet krävde man också ett förbud mot icke avgasfria bilar från 2030, samt avskaffandet av sambeskattning för nya äktenskap och ett stopp för genmodifierade grödor. Efter valet gick partiet in i regeringssamtal med partierna CDU, CSU och FDP, men förhandlingarna brakade ihop då FDP hoppade av.

2018 tog Annalena Baerbock och Robert Habeck över ledningen av partiet.

Källa: Bundeszentrale für politische Bildung, TT

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-08-13 07:34

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+