Integrationen kommer inte lösas med utbildningsinsatser - Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes födda och utrikes födda växer. Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi vid Handelns Forskningsinstitut, har de senaste fyra åren kartlagt vilka företag som bryter utanförskapet och anställer lågutbildade från Afrika och Asien. Nu är hans rekommendation klar. Regeringen behöver fokusera mindre på svåranställda personer långt från arbetsmarknaden och mer på företagens villkor.
Sverige har två olika arbetsmarknader. En för inrikes födda där arbetslösheten i princip är noll och en för utrikes födda med hög arbetslöshet där det tar många år att komma i arbete.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
- Regeringen har gömt undan arbetslösheten bland invandrare genom extratjänsterna. För en extratjänst har subventionen varit över 100 procent. Som arbetsgivare har du fått hela lönen plus ett handledarstöd.
Nu ska den här åtgärden avskaffas och de här personerna ramlar tillbaka in i arbetslöshetsstatistiken. Det kommer förstärka en redan negativ trend. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,4 procent 2018. Bland inrikes födda var siffran 3,8 procent.
Klyftan har också ökat. 2005 var arbetslösheten cirka dubbelt så hög för utrikes födda. 2018 var den fyra gånger så hög.
- Regeringen skulle ha fokuserat på de privata företagen, med extratjänsterna växte bara den offentliga sektorn. Det som också hände under förra mandatperioden var att villkoren för de branscher som är allra viktigast för integration, som hotell- och restaurangbranschen, försämrades genom höjda arbetsgivaravgifter för unga och sänkt RUT-avdrag.
Regeringens nya satsning kallas etableringsjobb. Reformen ska genomföras 1 juli 2020 och går ut på att nyanlända och långtidsarbetslösa får en lägre lön av arbetsgivaren, men att staten betalar mellanskillnaden för att inkomsten ska nå upp till kollektivavtalens minimilöner.
- Reformen kommer att ge effekt, men den är dyr. Integrationsproblemen är akuta och vi vet inte om etableringsjobben blir av och det kommer oavsett att ta tid innan reformen träder i kraft.
Sven-Olov Daunfeldt anser med utgångspunkt i sin forskning att arbetsmarknadspolitiken fokuserar för mycket på de som står längst från arbetsmarknaden. Det är mycket ovanligt att företag rekryterar personer från Afrika och Asien som är arbetslösa. Mellan 2011-2015 utgjorde de bara 1,7 procent av alla nyrekryteringar. De har också svårare att behålla sina anställningar än inrikes födda.
- Det låter bra, "vi vill bekämpa långtidsarbetslösheten". Men det är ineffektivt. Arbetsförmedlingen lägger för mycket resurser på personer som står långt från arbetsmarknaden istället för att fokusera på utrikes födda som har haft ett jobb men inte lyckats behålla det.
- Man kan säga att arbetsmarknaden fungerar lite som en bostadskö. När de mer etablerade får jobb kan mindre kvalificerade få en chans. Vi skulle få en bättre effekt om vi prioriterade de personer som är nära att få ett fast jobb.
Han menar också att det är alldeles för lite fokus på de företagare som anställer.
- Det är inte individen som anställer sig själv. Därför måste politiken intressera sig mer för vilka företag det är som som anställer. Vilka reformer gör att de anställer fler utrikesfödda?
- Det perspektivet har både de socialdemokratiska regeringarna och Reinfeldt-regeringen helt missat. Man har lagt mycket fokus på att öka drivkrafterna att jobba men det har inte gjort företagen mer intresserade av att anställa.
Den rapport som Handelns Forskningsinstitut har tagit fram heter "Vilka företag bryter utanförskap bland utrikes födda?" och visar att det är företag i tjänstesektorn, framför allt i besöksnäringen såsom hotell- och restaurang, som anställer flest lågutbildade invandrare. En bransch med potential är tvätteribranschen som anställer relativt många arbetslösa invandrare.
- I många länder är det vanligt att man lämnar in sin tvätt istället för att tvätta själv, men inte i Sverige. Men bara för att det är ovanligt idag behöver det inte vara ovanligt i framtiden. Det är en prisfråga. Om man kan få ner kostnaden kan man kan få fram många nya jobb och att människor börjar använda den typen av tjänster.
- Sänker vi arbetskraftskostnaderna är min bedömning att de flesta lågutbildade invandrare skulle kunna få ett jobb. Men arbetsmarknaden måste börja fungera mer som en marknad.
- Sedan får man kombinera det med utbildningssatsningar. Men det är komiskt när opinionsbildare och politiker pratar om utbildningssatsningar som att det är något vi aldrig har gjort i Sverige. Det är det enda vi alltid har satsat på.
- Vi måste istället säga: "Nej allt kommer inte lösa sig med utbildningsinsatser". De här människorna måste in i det svenska samhället och få ett jobb. Och för att få ett jobb till den produktivitet de har måste ingångslönerna ner.
Om vi har subventionerat anställningar med över 100 procent och företagen ändå inte anställer, varför kommer det att fungera att sänka ingångslönerna?
- Det är en helt annan sak som jag ser det. Företagen anser att de här subventionerna är för krångliga. Inom handeln hade vi en inventering för ett tag sedan och där fanns det drygt 40 olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är en massa regler och byråkrati. Företagen värdesätter enkelhet och arbetsmarknadspolitiken har varit allt annat än enkel. Därför är det bättre att jobba med generella sänkningar av arbetskraftskostnaderna och låta företagarna bestämma vem de vill anställa.
- När det kommer till extratjänsterna fick inte privata företag använda dem eftersom de var bara riktade mot offentlig sektor.
Kommer man kunna leva på en marknadsmässig lön?
- Med etableringsjobben täcker staten mellanskillnaden till vad som är kollektivavtalsenligt. Men man ska komma ihåg är att flesta inte stannar på de här lågkvalificerade jobben utan det är ett första jobb. Alternativet är inte heller att man har ett annat jobb, utan att man går på försörjningsstöd.
Nu växer gapet i arbetslöshet. Vad händer om vi inte reformerar?
- För oss som är födda i Sverige och har bott här hela livet så är den svenska modellen inte ett problem. Vi har ingen arbetslöshet.
- Problemet är att det inte funkar när vi får in folk från andra länder som har betydligt lägre utbildningsnivå och kommer hit när de är vuxna. Den här arbetsmarknaden kommer inte att kunna ge dem sysselsättning. De kommer att vara arbetslösa i långa perioder och många kommer aldrig att få en tillsvidareanställning.
- Vi har valt att ta emot många flyktingar och då måste vi också se till att de får möjlighet att jobba. Den svenska modellen måste bli mer inkluderande.
- Det är också viktigt att uppmuntra entreprenörskap. Vi kan i vår forskning visa att om man är utrikesfödd företagare från till exempel Afrika eller Asien så är man betydligt mer benägen att anställa arbetslösa från samma regioner.
Tf