Konsten att lyssna - Vad händer med ett samhälle när ett passivt lyssnande övergår till en aktiv motståndshandling?
Det är bara några dagar kvar till politikerveckan i Almedalen. Lek med tanken vad som skulle kunna hända med det politiska samtalet om konstnärer bjöds in till att lära ut lyssnandets konst.
Vilken seminariearrangör skulle låta Suzanne Osten och några syriska konstnärer agera värdar för att fördjupa mingelsamtalen? Och bjuda in nyanlända flyktingar till att delta.
Lyhördhet och finstämda sinnen är en självklar förutsättning för allt konstnärligt arbete på en teaterscen, inom dansen eller i en orkester. Men på den politiska scenen är det sämre ställt. Det vill tyska koreografen Sasha Waltz ändra på.
Tillsammans med den syriska journalisten och människorättsaktivisten Yasmine Merei, internationell stipendiat hos Svenska institutet, har hon skapat konceptet "Zuhören", ett tredje rum där konst och politik möts och som undersöker temat flykt på kulturhuset Radialsystem i Berlin. Två heldagar fyllda med improvisationer och samtal med dansare, musiker, författare, dokumentärfilmare och människorättsaktivister från Mellanöstern och Europa. Särskilda samtalsvärdar som skapar förutsättningar för mänskliga möten vid en gemensam middag med syrisk mat, och ett avslutande party vid floden Spree.
Flera medverkande konstnärer har varit politiska fångar i Syrien. Som författaren Luna Watfa som riskerade att drunkna på väg till Grekland för att dokumentera flykten till Europa.
- Jag ville ge en röst till dem som ingen har. Det gav mig känslan av att offra något viktigt.
Flera konstnärer vittnar om att de blivit aktivister av nödvändighet. Dramatikern Mohammed Mallak blev journalist under revolutionen och ger nu ut det syriska kvinnomagasinet Saidet Souria som låter syriska kvinnor få beskriva sina egna erfarenheter för att hitta en egen identitet.
Författaren Deborah Feldman berättar om paralleller mellan sin ultraortodoxa judiska uppväxt i Williamsburg och livsvillkoren för många muslimska kvinnor i Neukölln i Berlin där hon numera bor. Hipsterinvasionen i Brooklyn fick chassidernas slutna värld att komma upp till ytan, kanske håller något liknande på att hända i Neukölln.
"Zuhören" är en uppmaning till europeiska konstnärer att bli mer politiskt engagerade i flyktingfrågor. Politiska samtal länkas mot dansimprovisationer.
När Sasha Waltz själv står på scen i en helt improviserad föreställning tillsammans med en grupp dansare visar hon prov på hur hög konstnärlig kvalitet ett finstämt lyssnande kan åstadkomma. Men hon låter också syriska dansare ta plats, både professionella och amatörer. Också det ett sätt att ge dem en röst.
Somliga tycker att konstnärer är onyttiga. Ja, rent av onödiga. Men om bara en bråkdel av den lyhördhet som Sasha Waltz och hennes dansare och musiker visar prov på när de improviserar kunde prägla fredssamtalen i Syrien hade världen antagligen sett annorlunda ut.