Försvarsfonden kan bli dyr affär för Sverige - EU-länderna har kört fast om regelverket för EU:s försvarsfond (European Defence Fund, EDF). I Sverige kostar kalaset fem miljarder - oavsett om svenska företag får ta del av pengarna eller inte.
Vid ett möte med EU:s försvarsministrar i Bryssel var läget lika låst som tidigare i den infekterade frågan om principerna för hur pengarna i fonden ska fördelas. Trots upprepade försök finns det ingen lösning i sikte.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Totalt handlar det om 13 miljarder euro - 138 miljarder kronor - under perioden 2021-2027, alltså inga småpengar direkt.
Runt om i Europas länder vattnas det i munnen på försvarsindustrierna när fondmiljarderna förs på tal, så även i svenska företag. Men då gäller det också att få politiskt stöd och klartecken för sina projekt. Annars inte ett öre i bidrag.
Knäckfrågan är vilka länders försvarsindustrier som ska få ansöka om projekt- och utvecklingsstöd.
Frankrike går i täten för uppfattningen att enbart ge europeiska länder tillträde till fonden. President Macron ser möjligheten till ett utvecklat försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete inom EU när Storbritannien rör sig mot brexit, särskilt då på industrisidan.
Sverige tillhör de EU-länder som driver en motsatt linje och vill öppna fonden även för länder utanför Europa.
Ett skäl är att regeringen generellt agerat med måttlig entusiasm och hastighet när det europeiska försvarssamarbetet utformats och accelererat i riktning mot mer bindande åtaganden.
Ett annat är att regeringen prioriterat det militära samarbetet med Nato och slutit avtal med både USA och Storbritannien på försvarsområdet under den förra mandatperioden, även industriellt.
Ett tredje att flera svenska försvarsföretag - Bofors och Hägglunds - numera har amerikanska och brittiska ägare och av det skälet skulle hamna utanför om gränsen går i Europa.
Likväl är regeringen bunden av att försvarsfonden är en del av EU:s långtidsbudget, nu under pågående förhandling. Som allt annat ska den finansieras gemensamt av medlemsländerna.
Den svenska principen är att EU-kostnaderna finansieras inom respektive utgiftsområde, alltså ska fondavgiften tas ur försvarsbudgeten. Enligt EU-kommissionens förslag ligger Sveriges andel på 700-750 miljoner om året. 2021-2027 blir det sammanlagt fem miljarder kronor.
I maj sprack försvarsberedningen när regeringen vägrade godkänna uppgörelsen om försvarsanslag på 1,5 procent i slutet av nästa försvarsbeslutsperiod 2021-2025. Oavsett exakt var nivån till slut landar kan ungefär 3,5 miljarder till försvarsfonden räknas bort från det inhemska försvaret redan från start.
- De här pengarna kommer att vara en del av finansieringsutmaningen. Det här bidrar till ytterligare komplexitet i sammanhanget, svarade försvarsminister Peter Hultqvist (S) nyligen på en fråga från SvD.
Dessutom är det oklart om svenska försvarsföretag alls kommer att få några pengar ur försvarsfonden, enligt beredningens slutrapport:
"Försvarsberedningen konstaterar att EDF inte ger några garantier för att svensk forskning och teknikutveckling eller svensk försvarsindustri kommer att få del av finansieringen".
Försvarsfonden kan visa sig bli en dyr svensk affär.
Tf