Akut bostadsbrist tvingar kommuner köpa borätter - Allt fler kommuner har börjat köpa bostadsrätter för att klara den akuta bostadsbristen. I spåren av flyktingkrisen används en lagparagraf som ger kommuner rätt att köpa in sig i bostadsrättsföreningar.
Bostadskrisen är ett akut problem i många kommuner och ytterligare ett tecken på detta är att fler kommuner köper in sig bostadsrättsföreningar för att på så vis skaffa fler lägenheter för uthyrning till personer med prioriterat behov.
Enligt Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert vid Sveriges kommuner och landsting, är köp av bostadsrätter just nu högaktuellt i många kommuner.
- Det nya är att kommunerna har börjat fungera som bostadsförmedling för nyanlända, alltså personer som egentligen inte har några sociala problem eller funktionshinder annat än att de saknar egna kontakter på bostadsmarknaden och inte heller kan få banklån, säger Jan-Ove Östbrink.
Det är sedan riksdagen klubbade den nya bosättningslagen i höstas som flera kommuner, i synnerhet i storstadsregionerna, ser att lagen om att erbjuda bostad till nyanlända är tvingande även när kommuner saknar lägenheter, varför man nu också köper bostadsrätter som sedan får fungera som kommunala lägenheter utan besittningsskydd. Omfattningen är fortfarande begränsad, men antalet köp stiger raskt och summerar till flera hundra bostadsrätter över landet.
Klart är att lagen sedan flera årtionden tillbaka ger kommuner en unik rätt att köpa in sig i vilken bostadsrättsförening som helst.
- På den punkten är Bostadsrättslagen glasklar. Föreningarna får inte neka kommuner medlemskap, berättar bostadsrättsjuristen Ingrid Uggla, som deltog i lagarbetet på 1990-talet och påminner om att man då enbart avsåg att underlätta för kommuner att ge vård och omsorg, bland annat utifrån socialtjänstlagen.
Medan SKL:s Jan-Ove Östbrink påpekar att bostadsrätter många gånger kan vara en både bostadssocialt och ekonomiskt bra lösning i ett svårt läge då kommunerna vänder på alla stenar för att klara boende till flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd, uppfattas köpen av bostadsrätter som kontroversiellt i de föreningar där det sker.
Vid branschorganisationen Bostadsrätterna bekräftar vd Ulrika Blomqvist att frågan om att kommuner nu budar på bostadsrätter och begär medlemskap i bostadsrättsföreningar har fått en ny aktualitet.
- Detta är förstås känsligt för föreningarna som ju bygger på aktiva medlemmar för att kunna fungera bra. Får man kommunen som medlem och sedan många andrahandsupplåtelser är det inte bra, säger hon.
På sistone har föreningar börjat höra av sig till Bostadsrätterna, men bara enstaka föreningar vill gå ut och klaga offentligt över att man har kommunen som medlem. I Malmö reagerade dock Brf Lönnen starkt när Malmö stad i våras tog hem en budgivning på en bostadsrätt för placering av bostadslösa problemungdomar. Enligt ordföranden kändes det fel gentemot övriga i huset som "jobbat hårt för att kunna köpa en bostad".
- Föreningarna har alltid varit väldigt negativa till att kommuner köper bostadsrätter. Det är nog en reaktion som kommer tillbaka i större omfattning nu, tror bostadsrättsjuristen Ingrid Uggla.
Enligt lagen har bostadsrättsföreningar rätt att stoppa försäljning av lägenheter till juridiska personer men det gäller alltså inte kommuner och landsting: "En kommun eller ett landsting som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen", lyder lagen.
Även om syftet ursprungligen var att underlätta enbart för vård och omsorg, finns ingen begränsning i lagen, varför kommunen även kan köpa in sig för att skaffa bostäder åt prioriterade grupper vid generell bostadsbrist.