Allt som Sverige bryr sig om står på spel i EU - Sverige har en alldeles unik position i Europa och möjlighet att driva på för en europeisk vision. Vi går in i mörka vatten. Därför behöver EU mer av det som är själva grunden i den svenska modellen, skriver Frankrikes ambassadör i Sverige David Cvach.
En del av min önskan att få bli ambassadör i Stockholm var att jag länge hade sett hur Sverige strävar efter att göra världen bättre. Här finns ett starkt politiskt engagemang som bärs upp av nationell samstämmighet. Det finns finansiella resurser och en enastående arbetskraft. Tillsammans bidrar detta till att Sverige gör stor skillnad inom utveckling, jämställdhet och klimatförändringar. Detta ska ni vara stolta över och jag är själv stolt över att våra länder har ett så oerhört gott samarbete inom dessa avgörande områden.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Men när det kommer till Europafrågan så kretsar samtalen snabbt kring "pragmatism". EU:s inre marknad är bra för svensk export, men allt bortom det möts med misstänksamhet. All form av "federalism" bör undvikas, eftersom dess finansiella, politiska, och byråkratiska konsekvenser riskerar att begränsa Sverige och tvinga landet att bekosta andra länders prioriteringar. Inte en krona för mycket bör spenderas. Sådan verkar den nationella samsynen vara i frågan.
Jag antar att historien spelar en särskild roll i dessa kontrasterande synsätt. För övriga Europa är efterkrigets Europaprojekt kopplat till fred, välstånd och i många fall även demokrati. Sverige hade ju dock byggt allt detta redan innan unionsinträdet för tjugotvå år sedan. Samtidigt kan vi konstatera att Sverige sedan FN bildades har varit en av dess mest aktiva, respekterade och inflytelserika medlemmar. Detta underströk FN:s generalsekreterare António Guterres när han besökte Skåne nyligen. Han uttryckte även hur mycket föregångaren Dag Hammarskjöld har betytt.
Denna unika utveckling har lagts till historiens axel, men just nu ger samtiden oss européer starka skäl att förena oss och försvara våra intressen och värderingar. Vi lever inte längre i en relativt sett gynnsam miljö som vi hoppfullt och successivt kan forma med hjälp av mjuk makt. Våra nationers suveränitet hotas på sätt som vi inte kunde förutse bara för några år sedan: ett utbrett terroristhot som sätter våra samhällens uppbyggnad på prov; oroligheter i andra länder som sänder vågor av flyktingar till våra stränder; ekonomiska hot om såväl handelskrig som aggressiv, statligt understödd och monopolistisk policy från våra största näringspartners inom framtida nyckelområden; strategiska hot från Rysslands expansiva politik in i angränsande områden och deras försök att underminera våra demokratier; ideologiska hot som intensifieras när alla dessa händelser äger rum parallellt med att populistiska och icke-liberala rörelser på båda sidorna Atlanten växer sig starkare.
Kort sagt lär vi oss just nu en hård, men nyttig läxa, nämligen att allt vi tog för givet inte är det.
Europa allena är inte svaret på dessa hot, men de måste bemötas med starkare EU-policy. Vad betyder det rent konkret? Det betyder inte att vi ska bygga en federal superstat som ingen egentligen förespråkar. Det betyder istället att vi sätter upp tydliga mål och skapar riktiga, stärkta samarbeten inom EU. Vi behöver säkra våra gränser och bygga en tätare, gemensam asylpolitik. Frihandeln behöver bevaras och våra strategiska tillgångar behöver kontrolleras. Stärk eurozonen. Vi behöver också bygga upp vår säkerhet inom den transatlantiska alliansen, men med bibehållen förmåga att agera själv om det är nödvändigt. Sedan har vi investeringarna. Vi behöver satsa på de drivmekanismer som främjar framtidens konkurrenskraft genom den gröna och digitala övergången. Slutligen behöver EU denna positiva cirkel av social rättvisa och ekonomisk konkurrenskraft, den som är själva grunden i den svenska modellen.
Allt det som Sverige bryr sig om och representerar står på spel. Nu prövas vår förmåga att genom Europa bevara och utveckla ett öppet och jämlikt samhälle som vaktslår om individens frihet, främjar innovation, respekterar miljön och tryggar social rättvisa genom social dialog och effektiv politik finansierad av ett generöst, men rigoröst skattesystem.
Sverige har därför en alldeles unik position och möjlighet att driva denna stora europeiska vision framåt. Vi går in i mörka vatten. Där behöver förmodligen pragmatismen omvärderas. Brexit visar på riskerna med ett så kallat pragmatiskt förhållande till Europa. Ett sådant ger populisterna fri lejd att spä på och utnyttja sin offerroll. Det europeiska projektets historia visar att det som en gång verkade vara omöjligt faktiskt kan uppnås. Som president Emmanuel Macron nyligen sa i sitt tacktal för Karlspriset: "Utopister är pragmatiker och realister. "
David Cvach
Frankrikes ambassadör i Sverige