Ändra systemen för en human flyktingpolitik - När Turkiet nu öppnat gränsen mot EU igen är det dags att förändra systemen för att skapa en mer human migrationspolitik. Det skriver Ida Alterå och William Fröding, Cuf.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Om bara några veckor är det fyra år sedan EU slöt ett avtal med Turkiet som handlar om att Turkiet hindrar flyktingar att ta sig vidare till resten av Europa i utbyte mot miljardbistånd till landet. Sedan dess har Erdogan upprepade gånger hotat att öppna gränsen mot EU. Häromdagen gjorde han till slut verklighet av hoten och på ett ögonblick slogs illusionen av lugn och ro i unionen i spillror.
Redan när avtalet slöts varnade vi för konsekvenserna det skulle få. Erdogan har använt överenskommelsen som en hävstång för att driva igenom sin egen geopolitiska agenda, samtidigt som EU:s ledare varit bakbundna och inte kunnat markera mot Turkiets internationella agerande. Avtalet har varit en bekväm ögonbindel för europeiska politiker som inte velat ta tag i frågan om en gemensam och human hantering av migrationen i EU, men nu är det dags att agera.
Sveriges undermåliga, byråkratiska och långsamma hantering av flyktingkrisen 2015 har tyvärr fått sätta bilden av hur ett generöst mottagande ser ut. Tröga och ineffektiva myndigheter, dåligt fungerande bostads- och arbetsmarknader, en ogenomtänkt integrationsprocess och ett svagt civilsamhälle som inte tilläts hjälpa till fullt ut i integrationsprocessen bäddade för den på vissa håll kaosartade situation som fick nästan alla partier att göra en politisk helomvändning.
Men det finns en annan väg för den som vill prioritera den fria rörligheten och asylrätten, om man vågar se över de grundläggande systemfel som låser ute dem som kommer hit i utanförskap. Vi står fast vid vår vision om att värna och utvidga den fria rörligheten i hela världen. För att det ska vara möjligt krävs dock ett antal nationella och internationella strukturreformer:
• Europeiskt samarbete. För att minimera mänskligt lidande och samtidigt ha ett organiserat mottagande behöver generösa lagliga vägar in i EU etableras. När lagliga vägar är på plats kan vi arbeta med starkare kontroll av EU:s yttre gräns. I det akuta läge vi nu befinner oss i, där vägarna in i EU är avskurna och blockerade, kan vi inte acceptera att EU möter människor på flykt med polistrupper, tårgas och skottsalvor. Det är djupt ovärdigt och inskränker grundläggande västerländska värderingar om fri rörlighet. De som nu befinner sig vid gränsen mellan Grekland och Turkiet måste släppas in i unionen för att ges möjlighet att söka asyl här.
För att uppnå en långsiktig lösning måste EU ta sig i kragen och förhandla fram ett system där medlemsländerna gemensamt tar ansvar för de asylsökande. Det är möjligt genom en övergång till ett system baserat på kvotflyktingar, med möjlighet att söka asyl även utanför EU:s gränser. På så sätt kan vi skapa ett effektivare mottagande, ta emot fler flyktingar och samtidigt se till att människor slipper vandra över hela kontinenter för att försöka hitta en plats där de kan få stanna.
• Kvalificering in i välfärdssystemen. I ett system med öppnare gränser kan nyanlända inte få automatisk rätt till del av skattebetalarnas pengar. Men rätten till fri rörlighet borde gå före rätten till välfärd. Full tillgång till den offentligt subventionerade välfärden måste därför villkoras till de som är medborgare i Sverige med en infasningsperiod för dem som har permanent uppehållstillstånd. Ett sådant system borde införas snarast för att underlätta hanteringen av framtida mottagande.
Kvalificeringen bör byggas på parametrar av arbete, tid, laglydnad och slutligen kunskap. Ju längre man arbetar i Sverige utan att begå brott, desto närmre medborgarskap och full tillgång till socialförsäkringssystemen bör man komma.
• Effektiv integration. Så länge vi har ett välfungerande utbildningssystem, en arbetsmarknad och bostadsmarknad som faktiskt möter dagens behov och en företagspolitik som uppmuntrar till egen försörjning kommer integrationen fungera. Där är vi inte i dag, och för att uppnå det krävs både utbildningspolitiska reformer, avreglering av bostadsmarknaden, en mer flexibel arbetsmarknadspolitik och förenklade regelverk för företagande.
För att förbättra integrationen ska Centerpartiets intensivår införas under den här mandatperioden. Förslaget innebär en chans för nyanlända att genom en intensiv integrationsprocess som lånefinansieras, snabbt komma in i det svenska samhället genom bland annat intensiv svenskundervisning, samhällsorientering, praktik inom bristområden och mentorskap. En ytterligare åtgärd för mer effektiv integration vore att likt Kanada tillåta privatpersoner och organisationer att sponsra en flykting, både ekonomiskt och på andra sätt - en metod som både ger möjligheter för civilsamhället att bidra mer och minska det offentligas kostnader för integrationen.
• En värderingsbaserad identitet. Under lång tid har det svenska samhället präglats av en etniskt baserad identitet. Ska vi skapa ett mångkulturellt samhälle byggt på tolerans måste den svenska identiteten baseras på värderingar. Viktiga nyckelfrågor i den värderingsgemenskapen är till exempel sådant som rör demokrati, jämställdhet, vikten av att göra rätt för sig och hbtq+-frågor. För att uppnå det måste samhällsorienterande undervisning och norm- och värdebaserad diskussion bli en större och obligatorisk del av etableringsfasen. Medborgarskapsceremonier är ett annat sätt att stärka innebörden av ett svenskt medborgarskap och understryka att svensk inte är någonting man bara kan födas till, utan någonting man kan bli.
På grund av vår vision om helt fri rörlighet kallas vi ofta för både naiva och verklighetsfrånvända. I själva verket är det föreställningen om att det går att "sätta stopp" för migrationen, antingen genom ett avtal med Turkiet eller ett beslut om "flyktingstopp" i kommunfullmäktige, som är verklighetsfrånvänd. Asyltak och nollvisioner påverkar inte det verkliga problemet: att fler människor än någonsin är på flykt. För att verkligen hitta lösningar på den frågan krävs tydligt ledarskap och politiskt mod. Frågan är om någon vågar visa det?
Ida Alterå
förbundsordförande Cuf
William Fröding
migrations- och integrationspolitisk talesperson Cuf