Äntligen ett hem för judarnas historia - Sakligt, vackert och innehållsrikt berättar Judiska museet i Gamla stan om en minoritets villkor och liv i Sverige. Det väcker nyfikenhet att få veta och lära sig ännu mer, menar SvD:s Eva Bäckstedt.
Själva huset är en sevärdhet i sig. Här, vid Tyska brunnsplan mitt i Gamla stan, ligger Stockholms äldsta bevarade synagoga, som under större delen av 1800-talet var centrum för allt judiskt liv i Sverige.
Hit har nu Judiska museet flyttat, efter åtskilliga decennier på Norrmalm. Därmed har museet så att säga kommit hem. Hemkomst, att finna sin plats i ett nytt land, är också ett tema i den nya basutställningen.
Att det inte är någon enkel sak illustreras på bottenvåningen. På 24 glasskivor på väggarna kan man i faksimil följa de beslut som har reglerat judarnas ställning i Sverige, alltifrån 1782 års Judereglemente till lagen om nationella minoriteter från 2009. Så mycket byråkratiskt besvär den svenska staten har gjort sig genom åren för att hitta ett sätt att förhålla sig till en ganska liten minoritet!
Den egentliga utställningen finns en trappa upp, i den sal som en gång var gudstjänstlokal. Här har Judiska museet upptäckt att väggarna ursprungligen varit rikt bemålade. Några fragment av måleriet har redan tagits fram, och arbetet fortsätter. Här finns också den predikstol som installerades i synagogan på 1830-talet.
Nästa avdelning avhandlar den för Sverige föga ärorika perioden strax före och under andra världskriget, med J-stämplade pass och i praktiken totalstopp för judisk flyktinginvandring. Ännu en installation illustrerar de tusentals ansökningar som inflöt till svenska myndigheter under dessa mörka år. Verket, skapat av Åsa Andersson Broms, har den lakoniska titeln "Nej".
Den sista avdelningen berättar om judiskt liv i Sverige efter kriget, inte minst i ljuset av staten Israels bildande. Här visas bland annat ett stort antal insamlingsbössor till stöd för Israel - sådana fanns, så vitt jag förstår, i snart sagt varje judiskt hem i Sverige under 1950-talet.
Lite vid sidan av den kronologiska berättartråden visar museet också föremål ur sina samlingar i några montrar under den gamla synagogans kvinnoläktare.
Tf