Bona fide avgör nu om personer får komma in - NEW YORK | Inom kort kan Trumps inreseförbud börja tillämpas efter att Högsta domstolen tillfälligt gett delvis grönt ljus. Men hur Högsta domstolens beslut ska tolkas förbryllar jurister och vilka som kan hindras inresa till USA är oklart.
"Bona fide" är det uttryck som nu avgör om flyktingar och människor från sex länder med muslimsk majoritetsbefolkning får komma in i USA. Efter att USA:s högsta domstol gett Trump rätt att införa sitt inreseförbud i väntan på prövning har nämligen ett undantag gjorts - människor som har en "bona fide"-relation till USA släpps in.
Begreppet betyder att något är verkligt, sant och inte avsett för att lura någon. Hur det ska tolkas sysselsätter nu immigrationsjurister runt om i USA.
Högsta domstolens beslut fastslår att inreseförbudet inte gäller utländska medborgare som har "ett trovärdigt anspråk på att ha en "bona fide"-relation med en person eller en enhet i USA".
Oklarheterna har till och med väckt frågan om en hotellbokning på ett hotell i USA ger dig en trovärdig avtalsrelation med en enhet i USA. En så vida tolkning kommer Trump-administrationen förmodligen strypa genom riktlinjer till myndigheter, men att det diskuteras visar på omfattningen av den juridiska gråzonen.
Högsta domstolen har inte gjort mycket för att hjälpa de tjänstemän som kan tillämpa förbudet:
En personlig relation ska enligt domslutet handla om en nära familjerelation. Som exempel pekar domstolen på en relation mellan svärmor och svärson. Många frågor återstår: Är en avlägsen släkting som du växt upp med en nära familjär relation? Är ett syskon du knappt träffat en nära familjär relation?
En del immigrationsjurister har hävdat att flyktingar som kommer till USA via en hjälporganisation då har en relation med organisationen (en "enhet") som berättigar inresa. Högsta domstolen säger att relationen ska vara dokumenterad och inte får ha upprättats med syfte att runda inreseförbudet. Domslutet tar ett exempel med en organisation som registrerar utlänningar för att runda förbudet, vilket då inte skulle rättfärdiga inresa för de berörda. Men frågan om huruvida människor som redan har kontakt med en organisation kan hävda rätten till inresa är oklart.
Utrikesdepartementet uppger att det kommer se över hur uttrycket ska tolkas ihop med justitiedepartementet. Under tiden, fram till 6:e juli, kommer människor som redan godkänts för inresa släppas in.
Inreseförbudet har överklagats av flera domstolar, dels för att strida mot grundlagen mot religiös diskriminering och dels för att Trump agerat utanför sitt mandat. I höst kommer Högsta domstolen pröva frågorna sammantaget och besluta om förbudet i sin helhet.
De nio domarna i Högsta domstolen var eniga kring det tillfälliga beslutet men Clarence Thomas skrev att kompromissen kommer vara ohanterligt (unworkable) för myndigheterna att tillämpa. "Kompromissen öppnar också för en flod av rättsprocesser till fallet är avgjort", skriver domaren.
Trumps andra inreseförbud som nu delvis får tillämpas rör flyktingar och människor från Jemen, Sudan, Iran, Somalia, Syrien och Libyen.
Flyktingar stoppas i 120 dagar och övriga i 90 dagar. Undantagna är alla som har uppehållstillstånd, visum, eller en "bona fide" (här ungefär "trovärdig") relation till en person eller en enhet i USA.