Borgmästare ber maktlösa EU ledare om hjälp - Aleppos borgmästare ber EU om hjälp att rädda de sista invånarna i hans sargade stad, och sända styrkor som garanterar säkerheten för hjälpkonvojer. Men EU har ingen makt på marken i Syrien.
BRYSSEL Brita Hagi Hassan, den regimkritiska borgmästaren i östra Aleppo, fanns på torsdagen på plats i Bryssel, där EU:s stats- och regeringschefer skulle hålla toppmöte och bland annat diskutera stridigheterna i Syriens största stad.
Syriern ville framföra en vädjan till EU:s stats- och regeringschefer. Han hade redan på kvällen före mötet sänt ett brev till européerna:
"Jag er inte att rädda våra smala gator, våra marknader, våra murar, de är borta. Jag ber inte att rädda de dödas själar, de är borta. Jag ber er inte att rädda vår frihet, den är borta. Jag ber er om mer; jag ber att rädda de sista av våra liv, våra kvinnor och barn, genom att öppna en korridor", lydde Brita Hagi Hassans uppgivna bön.
På torsdagen var borgmästaren mer konkret:
- Vi vill att EU sänder styrkor som kan övervaka evakueringen av civila, och garantera säkra korridorer. Vi skulle aldrig be ett land att gå i krig, det är inte det vi ber om, vi ber bara att de räddar civila och garanterar korridorer för att kunna evakuera dem, sade Hagi Hassan.
EU-länderna som grupp har dock inget operativt mandat, och inga styrkor att sända till kriget i Syrien. Att sända soldater, oavsett om de "bara" är där för att garantera säkerheten för hjälpaktioner på väg in och ut ur Aleppo genom så kallade humanitära korridorer där vapenvila råder, är dessutom i praktiken att delta i kriget.
EU-ledarna kunde därför på toppmötet inte göra mycket mer än att återigen starkt fördöma den syriska regimens och Rysslands attacker mot Aleppo, och stödja ett FN-initiativ att evakuera sjuka och skadade invånare.
Statsminister Stefan Löfven (S) sade att EU måste försöka få upp det "maximala opinionstrycket" för att Ryssland och Kina ska sluta blockera resolutioner i FN:s säkerhetsråd. Han vill också ha tyngre EU-sanktioner mot Ryssland som svar på de ryska bombningarna i Syrien. Men den linjen finns det inte stöd för bland de andra EU-länderna.
Löfven och hans 27 europeiska kollegor skulle också under kvällen utvärdera de migrationsavtal som slutits sedan förra året, då över en miljon migranter från främst Syrien men också från Afrika, andra delar av Mellanöstern och länder längre österut, anlände till EU.
I september förra året lovade EU-länderna att under två år avlasta Italien och Grekland från den administrativa och ekonomiska bördan med att vara första anländarland i EU för de flesta migranter, och dela upp 160 000 asylsökande i överfulla grekiska och italienska flyktingläger mellan sig enligt fasta kvoter.
I dag, över ett år senare, så har bara drygt 8000 flyktingar fått ett nytt mottagarland i EU. Slovakien vägrar att låta sig styras från Bryssel och har dragit flyktingbeslutet till EU-domstolen. Ungern, Polen och Tjeckien har också högljutt vänt sig mot tvingande kvoter.
Andra EU-länder har i större tystnad struntat i att ta erbjuda flyktingar plats. Slovakien, som i ett par veckor till är EU:s ordförandeland vill att EU-länderna istället ska kunna betala sig fria från flyktingmottagandet - ett system som de kallar för "effektiv solidaritet".
När Malta tar över ordförandeklubban vid årsskiftet fortsätter diskussionen om denna "effektiva solidaritet" ska innebära, rent konkret.