Busch Thor Stärk skyddet för Sveriges judar - Antisemitiska föreställningar förekommer i betydligt högre grad hos personer med sina rötter i Mellanöstern och Nordafrika än hos resten av befolkningen. För dem som söker skydd i Sverige är det fullständigt oacceptabelt att här fortsätta leva ut de konflikter de hade i sina hemländer, skriver Kristdemokraternas Ebba Busch Thor och Andreas Carlson.
Det står idag - på ett tydligare sätt än på länge - en strid om vilka värderingar som ska gälla i vårt land och i vårt samhälle. En av de värderingar som i denna måste försvaras med kraft är friheten för var och en att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Det handlar kort sagt om religionsfriheten.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
I de länder som saknar religionsfrihet diskrimineras, förföljs och fängslas människor på grund av sin tro. Det är något som står i skarp kontrast till hur det ska se ut i Sverige. Här är religionsfriheten grundlagsfäst genom regeringsformen, och för de allra flesta är det en självklarhet att få utöva och bekänna sig till sin tro såväl offentligt som i sin församling eller hemma.
Detta till trots har vi de senaste åren fått se en mycket oroväckande utveckling där såväl hoten som de direkta övergreppen mot judar ökat, inte minst i Malmö.
Freddy Gellberg, ordförande för Judiska församlingen i Malmö, beskrev exempelvis i Sydsvenskan nyligen att utsattheten mot judar i Malmö idag är "radikalt annorlunda" jämfört med när han själv växte upp. Han påtalar också att man inte vill "skylta med att man har en Davidsstjärna runt halsen eller andra judiska attribut" och tillägger att en ortodox jude inte "har det lätt i Malmö, han blir utsatt".
Hoten ökar i samband med händelser i omvärlden där staten Israel är inblandad, vilket får andra grupper att vända sig emot svenska judar.
Den senaste veckan har antisemitismen, vid flera tillfällen, återigen visat sig öppet. På Möllevångstorget i Malmö demonstrerade ett par hundra personer två kvällar i rad utan tillstånd. Bland det som skanderades fanns: "Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna". Polisen har sedermera själva polisanmält händelsen som hets mot folkgrupp.
I Göteborg attackerades en ungdomsfest i synagogans församlingshem med brandbomber. Två brandbomber kastades också mot kapellet på en judisk begravningsplats i Malmö.
Dessa måste alla ses som allvarliga hatbrott. Dödshot och potentiellt dödligt våld är alltid allvarligt och ska med kraft bekämpas av polisen och samhället. Extra allvarligt blir det dock om brottet motiveras utifrån faktorer som etnicitet, nationalitet, ras, religion eller sexuell läggning, eftersom sådana brott tydligt bottnar i bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde.
Att judarna som enskilda och som grupp skuldbeläggs är kärnan i antisemitismen. Hatet kommer från högerextremister såväl som från vänsterextremister, men antisemitismen är även djupt rotad hos extrema islamister och bland alltför många av de människor som har ursprung i Mellanöstern.
Det har bara gått 70 år sedan judar i Europa utsattes för en obeskrivlig förföljelse och folkmord. När judar nu åter förföljs är det en allvarlig larmsignal till vårt samhälle. Förintelsen började inte med gaskamrar och förintelseläger. Den började med trakasserier och angrepp mot judiska butiker och synagogor.
Hotet mot judarna måste bekämpas med kraft. Kunskaperna om Förintelsen och antisemitismen ska hållas levande genom information, utbildning och dialog. Men det räcker inte. Kristdemokraterna menar att det också måste till konkreta politiska åtgärder för att trycka tillbaka hotet mot judar och öka skyddet av desamma.
En del i detta är att skyddet av synagogorna måste förbättras. Under decennier har judiska samlingsplatser så som församlingar, begravningsplatser, skolor och förskolor tvingats ha bland annat kameraövervakning och säkerhetskontroller i sina entréer, men det behövs mer. Religionsfrihet och människors trygghet är en fråga för hela samhället och de judiska församlingarna ska inte ensamt behöva bära kostnaderna för sin säkerhet. Vi Kristdemokrater har under flera år föreslagit ekonomiskt stöd för säkerhetskostnader. I årets statsbudget vill att 34 miljoner kronor avsätts för att förstärka skyddet för religiösa byggnader. Samtidigt bör synagogor och andra judiska byggnader kunna klassas som skyddsobjekt.
Frågan om utvisning bör i större omfattning prövas när en utländsk medborgare eller en asylsökande begått ett brott med ett straffvärde på minst ett års fängelse. Att markera mot detta är en anledning till att Kristdemokraterna menar att utvisning bör bli en betydligt vanligare rättsverkan då utländska medborgare begår brott i Sverige.
Det finns inte utrymme för parallella samhällsstrukturer där hot, hat och rasism fortplantar sig. I den strid som just nu står om vilka värderingar som ska gälla i Sverige måste religionsfriheten och det lika människovärdet alltid försvaras.
Ebba Busch Thor (KD)
partiledare
Andreas Carlson (KD)
gruppledare