Därför tvingas hundra hemlösa sova ute i Malmö i natt - I natt tvingas hundratalet hemlösa sova på Malmös gator, torg och parker.
Föreningen Kontrapunkt, dit även polis och socialtjänst fört hemlösa, slutar nämligen hålla nattöppet.
Kommunen erbjuder inga alternativ.
- Malmö stad försöker köra bort människor istället för att lösa problemen, säger Kontrapunkts Johanna Nilsson.
Malmö är den storstad i Sverige där hemlösheten ökar mest.
Ändå finns det få platser i kommunen för hemlösa att värma sig på natten.
Nu blir situationen ännu mer ansträngd.
Kontrapunkt, som förra våren tvingades stänga sitt natthärbärge sedan Malmö stad hotat föreningen med vite på över en halv miljon kronor, slutar nämligen även med sin nattöppna aktivitet.
Här på Norra Grängesbergsgatan har hemlösa visserligen inte haft sängar att sova i, men de har kunnat tillbringa nätterna i värme och med tak över huvudet. Svenska uteliggare, EU-migranter från Rumänien och Balkan, papperslösa och asylsökande. Alla har de kommit hit.
"Stora problem efter flyktingkrisen och vräkningar av läger i Malmö"Varje natt sedan december har sju volontärer funnits på plats som stöd. Lite över hundra personer har engagerat sig ideellt. I brist på andra boendealternativ har polis och socialtjänst skjutsat hemlösa hit så sent som för bara några nätter sedan.
- Vi var ett antal organisationer som såg att absolut inget hänt i Malmö sedan förra vintern då det fanns stora problem efter flyktingkrisen och vräkningar av diverse läger i Malmö. Vi kände att vi var tvungna att göra något med de resurser vi hade. Nu har vi kommit till en punkt där vi maxat våra resurser, säger Johanna Nilsson på Kontrapunkt.
De organisationer hon nämner är, förutom Kontrapunkt, Röda korset, Svenska kyrkan, Stadsmissionen och Asylgruppen.
Enligt Johanna Nilsson har många av de som kommer på nätterna varit oroliga på sistone.
- De letar efter platser, det handlar om parker, källare och bilar.
De gäster vi talar med instämmer.
En afghansk man säger att han försöker hyra ett rum. David Bonculescu från Rumänien funderar på att åka till en annan stad eller att återvända.
- En del har bilar där de kan sova. Det har inte jag. Jag är här för att kunna skicka hem pengar till min familj så antingen får jag sova på gatan eller återvända till Rumänien, säger han.
Johanna Nilsson är kritisk mot den bostadspolitik som förs i Sverige.
- Det görs inte tillräckligt för att täcka de behov som finns. Det behövs bostäder som är tillgängliga för alla och som folk har råd att bo i.
Antal hemlösa har ökat med 30 procentBehoven är stora. 1740 vuxna och 900 barn utan egen bostad i Malmö. I de siffrorna ingår inte svenskar som inte är bokförda i Malmö, papperslösa och nyanlända som flyttat hit utan officiell adress.
Antalet hemlösa ökade med 30 procent under 2016 jämfört med året innan.
Ökningen beror bland annat på att många nyanlända som fått uppehållstillstånd inte kunnat skaffa eget boende.
Enligt Johanna Nilsson försöker kommunen köra bort människor istället för att lösa problemen. Kommunalrådet Carina Nilsson (S) håller inte med.
- Man kan inte säga att vi inte gör något. Men vi gör inte allt åt alla, vilket är Kontrapunkts idé, säger hon.
Malmö stad erbjuder bland annat frukost och dusch och individuell hjälp att söka jobb. Tillsammans med Pingstkyrkan har kommunen ett natthärbärge med 40 platser från december till februari.
- De nyanlända som anvisats hit ordnar vi boende åt. Sedan finns de som själva väljer att flytta hit, även dem försöker vi hjälpa när det krisar, säger Carina Nilsson.
Malmö har spräckt hemlöshetsbudgetenNär kommunen ordnar tak över huvudet åt nyanlända familjer som kommer oplanerat hittar socialtjänsten ofta inget annat alternativ än hotellrum. Det är en dyr lösning. Kommunen har redan, enligt Carina Nilsson, spräckt hemlöshetsbudgeten.
- Vad gäller EU-migranter från Rumänien har jag sagt att vi inte kan lösa de problemen. De kan bara lösas i Rumänien som måste sluta diskriminera sin romska befolkning och bygga upp en välfärd, säger Carina Nilsson.
Kontrapunkt har haft omkring 300 olika besökare de senaste månaderna. I genomsnitt kommer hundra per natt. En av dem är rumänska Florentina och funderar på hur det ska bli när den här platsen är stängd.
- Då får vi bo ute. På gatan, på något torg eller en park. Var som helst. Vi kommer att lida men så är det.
Johanna Nilsson skakar på huvudet.
- Det är inte varmt på nätterna precis, säger hon.
Är inte ni själva en del av problemet när ni hjälper folk att fortsätta leva här trots att de inte kan hitta ett ordentligt boende?
- Jag skulle säga att vi är den sista utposten där det faktiskt finns hjälp att få. När det inte finns någonstans att vända sig så kommer människor hit. Problemen finns oavsett vad vi gör eller inte, vi har valt att göra något åt dem.
Följ utvecklingen i Kvällspostens app - ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.