De ansvariga i Syrienkriget ska inte kunna gå säkra. - Sverige och Tyskland får beröm av människorättsorganisationen Human Rights Watch för sitt arbete med att ställa krigsförbrytare från Syrien till svars.
När Södertörns tingsrätt den 25 september i år dömde en 32-årig man till åtta månaders fängelse var det enligt Human Rights Watch en milstolpe som passerades: för första gången i Europa fälldes en tidigare medlem av den syriska armén för folkrättsbrott som begåtts i Syrien. Mannen dömdes för att ha poserat på propagandabilder med döda eller svårt skadade motståndare.
Dessvärre krävs inte så mycket för att framstå som föredömen på detta område. Hittills har enligt Human Rights Watchs rapport totalt sju fall som rör allvarliga internationella brott gått till rättegång i de två länderna, tre i Sverige och fyra i Tyskland.
I Sverige har ytterligare två personer, från terrorsekten Islamiska staten, varit misstänkta för folkrättsbrott alternativt terrorbrott, men de åtalades och dömdes enbart för terrorbrott.
Samtidigt bör det framhållas att de positiva omdömena från Human Rights Watchs sida inte främst bygger på antalet åtalade och dömda utan på hur lagstiftningen ser ut och hur arbetet för att spåra krigsförbrytare bedrivs och är organiserat.
"Båda länderna har strukturer på plats som möjliggör framgångsrika utredningar och åtal mot svåra brott i Syrien", konstateras i rapporten.
Ett beröm som svenska politiker och berörda myndigheter har anledning att ta till sig.
Att just Tyskland och Sverige ligger i framkant förklaras också av att de båda länderna tagit emot den största andelen av de syrier som sökt asyl i Europa, totalt 64 procent av närmare en miljon flyktingar under perioden april 2011 till juli 2017. Många offer har sökt sig hit. Och en del förövare. Mannen som dömdes i september var en i mängden. Han kom till Sverige som asylsökande 2015.
Tyskland och Sverige är dessutom - tillsammans med Norge - de enda länderna i Europa som fullt ut tillämpar principen om internationell jurisdiktion, vilken gör det möjligt för nationella åklagare att väcka åtal för vissa grova folkrättsbrott oavsett var brotten begåtts och oavsett i vilket land den åtalade och offret är medborgare.
Inbördeskriget i Syrien har på senare tid inte gett upphov till några större rubriker. Men dödandet fortgår. Konflikten mal på.
Enligt organisationen Syriska människorättsobservatoriet var september den dödligaste månaden i konflikten hittills i år. Minst 3 000 personer miste livet och av de närmare 1 000 civila offren dödades uppskattningsvis 70 procent i flygräder utförda av antingen regimen, Ryssland eller den internationella koalitionen. Under de mer än fem år som inbördeskriget nu pågått beräknas omkring 475 000 personer ha dödats.
Någon diplomatisk lösning som kan få slut på striderna är inte i sikte. På grund av oenighet mellan de vetoförsedda permanenta medlemmarna är FN:s säkerhetsråd blockerat när det behövs som mest. Som så ofta. En resolution i säkerhetsrådet som skulle ha gett åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen mandat att utreda folkrättsbrott i Syrien stoppades 2014 av Kina och Ryssland.
Men enskilda länder kan göra mer genom att följa Sveriges och Tysklands exempel. De med blod på händerna, från de högsta ansvariga till deras lägsta hantlangare, ska i alla fall inte känna sig säkra. Inte idag. Inte imorgon. Inte om tio eller tjugo år.
"De här fallen ger verkligen syriska offer hopp om att det finns någon slags rättvisa", säger rapportförfattaren Maria Elena Vignoli vid Human Rights Watch till TT.
En strimma ljus i ett på många sätt kompakt mörker.