Den stolta svenska traditionen att skylla ifrån sig - År 1979 debuterade skådespelaren Allan Edwall som musiker med skivan "Grovdoppa", en samling melankoliska visor djupt rotade i den svenska folkmusiktraditionen. Jag kommer på mig själv med att om och omigen nynna på en av dem, "För ingenting - för kärleks skull",denna sommar då det tycks som att världen håller på att krackelera. Inte minst här hemma.
Nu rustar världen till tänderna
med taggtråd mellan länderna.
Vår jord har blivit kanonfabrik
och folk har blitt presumtiva lik.
Det är snart 40 år sedan Edwall skrev texten, men mycket påminner om då. Till exempel skärpte man kraftigt lagarna gällande invandring under 1970-talet. Arbetslösheten var hög och fackförbund som LO var oroliga för att jobben inte skulle räcka till. Som invandrare var man därför tvungen att ha någonstans att bo och att ha ordnat både uppehållstillstånd och arbetstillstånd i förväg. Vilket innebar att invandringen nästan bara kom från de nordiska länderna. Några år var emigrationen större än immigrationen.
1979 blev Margaret Thatcher premiärminister i Storbritannien, Saddam Hussein president i Irak och shahen av Iran ersattes av Ayatollah Khomeini. 2016 kandiderar Donald Trump till president i USA, Storbritannien kliver med berått mod ut ur EU och dubbar Boris Johnson till utrikesminister, den svenska regeringen låter statliga Vattenfall sälja sin tyska brunkol och klubbar igenom en asyllag trots att den fått massiv kritik av samtliga 22 remissinstanser, däribland kammarrätten i Stockholm och UNHCR.
Nästan alla partiledare valde att prata om ansvar i sina tal i Visby för en vecka sedan, men genomgående genom att skyffla över det på någon annan. Flyktingfrågan är andra länders ansvar, brunkolen likaså och inte våldtar den svenske mannen - det måste vara andra kulturer som ligger bakom! Sverigedemokraterna tog än en gång tillfället i akt att skylla allt på invandringen. Men även moderatledaren Anna Kinberg Batra legitimerade det hela genom att i sitt tal betona att straffet för utlänningar som begår sexualbrott måste skärpas.
Brunkolet då, som Miljöpartiet inför valet 2014 dyrt och heligt lovade skulle få ligga kvar i jorden? Det bidde inte så, och det är Tjeckiens fel - inte vårt. I och med försäljningen gäller inte längre Vattenfalls löfte att inte öppna fler gruvor än de redan befintliga och således är det fritt fram för de nya ägarna att släppa ut 1,2 miljarder ton koldioxid per år - 20 gånger Sveriges årliga utsläpp. Men för att citera Miljöpartiets Isabella Lövin och Karolina Skog på DN Debatt: "Ett stopp för affären skulle inte vara i enlighet med att bedriva affärsmässig verksamhet"!
Nu behöver man inte vara jättebra på matte för att konstatera att en förlust på mellan 22 och 27 miljarder kronor är en dålig affär. Och att Vattenfall går in med nästan 17 miljarder kronor i stöd till de nya ägarna har också lett till att försäljningen nu är anmäld till EU-domstolen. Tur att vi har annat att falla tillbaka på. Vapenindustrin, den knallar och går. I fjol sålde Sverige krigsmateriel för 7,6 miljarder kronor, en fördubbling jämfört med början av 2000-talet. USA hör till de länder som köper allra mest. Storsäljaren är granatgeväret Carl Gustaf som bland annat användes under krigen i Vietnam, Kuwait och Irak. Oj, nu skruvas Allan Edwalls dragspel upp igen:
Men svenska vapen ifrån Bofors,
det är en annan sak förstås.
Dom skapar ordning och mäklar fred
och används blott för att skoja med.
Något annat som inte nog kunde betonas i Almedalen var det här med flyktingsituationen. Den som är så jobbig för Europa. Att mer än 2 500 migranter har dött på Medelhavet bara i vår och att de som tvingas lämna sina hem hals över huvud kanske har det lite kämpigare än vi, det behöver vi inte hänga upp oss vid. "Inget land klarar den här utmaningen ensam och därför har nu Sverige infört en tillfällig lagstiftning för att färre ska söka sig till Sverige, fler till andra länder och det har gett resultat", konstaterade Stefan Löfven i sitt tal.
Låt oss dröja kvar vid statsministerns slutsats. Katastrofen fortsätter i Syrien, men här i Sverige är den över. Vi har gjort vårt, nu får nån annan ta vid. Det är oklart om någon gör det, men det är inte vårt fel. Ingen kan anklaga oss för att inte ha bjudit till. Och minns vår långa ärorika historia, vår stolta svenska tradition av att bry oss om andra. Tänk bara på de vita bussarna under Andra världskriget. På Raoul Wallenberg. Vad säger du, det där med att vi lät nazisterna frakta 2 miljoner tyska soldater och 100 000 vagnslaster med krigsmateriel via tåg genom Sverige under kriget? Jag hör dig lite dåligt nu, det är en struttig klarinett som tar över:
och skulle världen rasa kull,
så är vi neutrala, vi
och har ej del däri.