Det mest jämlika landet i världen är Nordkorea. - Hur ska sänkta skatter för höginkomsttagare minska samhällsklyftorna? SvD:s partiledarintervjuer under vinjetten #svarapåfrågan - med fokus på de brännande sakfrågorna - avslutas i dag med Liberalernas Jan Björklund.
"Klyftorna sliter sönder vårt land, broarna håller ihop det. Vi liberaler vill hålla Sverige helt. " Budskapet i Liberalernas budget för 2018 känns igen från partiledarens tal under förra årets Järvavecka.
Det är politikens viktigaste uppgift att bygga broar över klyftorna, sa du då. Vad menar du med det?
- Klyftorna i Sverige riskerar att växa kraftigt på grund av att vi har en stor grupp nyanlända som har låg utbildning. Den stora utmaningen är att få in alla de som har kommit till Sverige, inte bara geografiskt. Det handlar om att få jobb, att lära sig svenska och värderingar, säger Jan Björklund.
Inkomstskillnaderna i Sverige i dag är de största som Statistiska centralbyrån uppmätt. Enligt riksdagens utredningstjänst blir fördelningseffekterna av Liberalernas budgetförslag för 2017 ett av de som gynnar höginkomsttagare allra mest.
Hur bygger det broar?
- Det gynnar dem som inte har jobb, det är det som är poängen.
Liberalerna säger nej till nedtrappat jobbskatteavdrag, partiet vill att färre ska betala statlig skatt och man vill slopa värnskatten.
Om man tittar på er budget så får de som tjänar över 51 000 kronor i månaden skattelättnader. Och de som tjänar över 41 000, och de som tjänar över 34 000 kronor i månaden. Hur minskar det samhällsklyftorna?
- Jo, men en mer näringslivsvänlig politik kommer att skapa fler jobb. De som inte har jobb har det svårast, ofta nyanlända och lågutbildade. Det är dem vi tänker på.
Du brukar ta upp barnmorskor och poliser som exempel på grupper som gynnas av era förslag. Men en barnmorska tjänar i snitt 29 500, och en polis 27 600 kronor i månaden?
- Om man jobbar obekväm arbetstid så har man en massa tillägg och kommer upp i högre lön.
De som tjänar 51 000 kronor i månaden skulle dessutom tjäna 19 700 kronor extra per år med samma budget. Ökar inte det klyftorna?
- Det är klart att om vi sänker skatten för den högutbildade specialistbarnmorskan, blir det större skillnad mellan henne och vårdbiträdet. Så är det, klyftan ökar. Men det kanske är rätt att det är så, att den som har lång utbildning också tjänar på det, säger Jan Björklund.
Liberalerna vill skapa enkla jobb med lägre lön, samtidigt som budgetförslaget för 2018 skulle göra att de som tjänar mest skulle tjäna ännu mer.
Det skulle alltså bli ännu större skillnader just i inkomst. Ser du inget problem med det?
- Nej, egentligen inte, säger Jan Björklund.
Opinionsföretaget Novus gjorde en undersökning, på uppdrag av Jämlikhetsfonden och S-tankesmedjan Katalys. Den visade att 66 procent av de liberala väljarna anser att det är en viktig regeringsuppgift att minska de ekonomiska klyftorna.
Tror du att många liberala väljare håller med dig?
- Ja, men det tycker ju jag också. Den svåraste klyftan vi har är mellan de som inte har jobb och de som har.
Även om någon som inte har ett jobb skulle få ett enklare jobb med lägre lön, och sedan ett nytt jobb, och till slut tjäna 34 000 kronor i månaden, skulle den personen hamna under gränsen för när Liberalernas skattelättnader slår in.
Tjänar de ändå på er budget?
- Absolut, för det blir mer poliser, och en bättre skola, bättre lärare med högre lärarlöner. Den stora klyftan går mellan Rinkeby och Östermalm. Det är en inkomstklyfta, men en viktig del i det är att arbetslösheten är så otroligt hög i Rinkeby och det skapar ett utanförskap.
En vanlig analys i debatten efter brexit och valutgången i USA, är att just stora skillnader mellan grupper har skapat mycket oro.
Håller du med om det?
- Det mest jämlika landet i världen är Nordkorea, där tjänar alla lika lite. Skillnaderna har ökat i Sverige, men vi är också rikare än någonsin. De som har det sämst har det bättre än samma grupp på 70-talet. Vi måste skapa tillväxt, och skapa jobb till dem som har låg utbildning.
Du säger samtidigt att vi inte kan sänka skattetrycket den här mandatperioden. Varför?
- Jag vill gärna sänka skattetrycket, men jag tänker inte lova att göra det. Vi har samtidigt rätt stora utgifter den här mandatperioden.
21-22 april: Liberalt riksmöte i Västerås
10 juni: Håller tal på politikerveckan i Järva
3 juli: Håller tal på politikerveckan i Almedalen
Någon gång i augusti: Håller sommartal
28 augusti: Frågas ut i SVT:s partiledarutfrågning
Enligt Riksrevisionen måste statsbidragen höjas med 20 miljarder per år under 2020-talet, för att personaltätheten i välfärden ska vara densamma som i dag. Alltså 200 miljarder mellan 2020 och 2030. Under samma period vill Liberalerna höja försvarsanslagen med 28 miljarder fram till 2026, och sedan upp till 45 miljarder mer än i dag.
Hur ska du få ihop den ekvationen?
- Det är helt nödvändigt att vi ökar skatteintäkterna, men inte genom höjda skatter utan genom att vi ökar arbetskraftsutbudet. Vi ska jobba längre, det ger stor effekt. Och vi måste få ut nyanlända i jobb.
Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, menar att vi måste höja skatter om vi ska få in de pengar som behövs bara till välfärden. Liberalerna vill satsa 45 miljarder mer också på försvaret.
Det är åtta år kvar till 2026. För nyanlända tar det i genomsnitt ungefär lika lång tid att få ett jobb i Sverige.
Hur ska du få in de här miljarderna till dess?
- Att det tar så lång tid beror på att vi inte har enkla servicejobb i dag. Att vi har så hög arbetslöshet bland nyanlända beror på att vi har en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik.
Men om vi ska vara realistiska, finns 45 miljarder extra, utöver de extra pengarna på runt 20 miljarder som varje år måste gå till välfärden?
- Varje år, både under vår regeringstid och nu, så är det ett reformutrymme på ungefär 25 till 30 miljarder. Det beror på att vi har en god ekonomisk utveckling i Sverige. Men de pengarna ska räcka till mycket.
Vad ska du prioritera då, välfärden eller försvaret?
- Jag menar att vi måste ha råd med både välfärd och försvar. Vi hade två procent till försvaret så sent som 1998, då fanns ingen hotbild. Vi måste göra stora nedskärningar på andra områden, byggsubventioner och arbetsmarknadsåtgärder till exempel.
1. Skola
2. Integration/Fler enkla jobb
3. Jämställdhet/Hedersförtryck
4. Trygghet/Polis och brott
5. Vård/LSS
7 av 10 svenskar tycker inte att politiker svarar på frågor som ställs i debatter, intervjuer och i samtal med väljare, enligt SvD/Sifo. I satsningen #svarapåfrågan under valåret 2018 borrar vi i de mest angelägna sakfrågorna med ambitionen att ge läsarna riktiga svar.
Ulf Kristersson (M) fick ge svar om hur Moderaternas fördubbling av försvarsbudgeten ska finansieras.
Ebba Busch Thor (KD) fick svara på hur riksdagens minsta parti ska minska vårdköerna.
Annie Lööf (C) frågades ut om klimatet - kan vi fortsätta att flyga lika mycket som nu?
Gustav Fridolin och Isabella Lövin (MP) avkrävdes svar på frågan: När ska Sverige återgå till en mer generös flyktingpolitik?
Jonas Sjöstedt (V) fick stå till svar för partiets bostadspolitiska förslag.
Stefan Löfven (S), som lovat att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet, fick svara på om regeringen misslyckats med jobbpolitiken.
Jimmie Åkesson (SD) frågades ut om vad han egentligen vill att militären ska göra i förorten.