Döda papperslösa kan bli liggande i flera år - Var åttonde papperslös kvinna som dör i Sverige har tagit sitt liv. Papperslösa dör också mycket oftare av våld och olyckor än svenska medborgare. Om de inte går att identifiera kan deras kroppar bli liggande länge utan att begravas.
Mellan 1997 och 2010 dog 860 papperslösa i Sverige - hälften av dem antingen genom självmord, mord, dråp eller olyckor. Det beräknar forskare från Uppsala universitet, som i en studie har granskat dödsbevis till avlidna som bedöms ha varit papperslösa migranter.
Slutsatsen: De papperslösa dör yngre än andra - genomsnittsåldern vid dödsfallen var 41 år för män och 50 år för kvinnor - och betydligt oftare av våld eller olyckor. Sannolikheten att de avlidit av så kallade yttre orsaker var nästan fyra gånger så hög som bland personer som är folkbokförda i Sverige.
Anna Wahlberg, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, ser siffrorna som en avspegling av papperslösas livsvillkor.
- Om man ser på hur de lever så präglas det av en väldig osäkerhet både när det gäller arbetsvillkor, boende och tillgång till vård. Om de blir utsatta för våld eller är med om en olycka så kan de vara rädda både för att söka vård och för att polisanmäla. Då får man en högre risk att dö av sådana här orsaker.
En dödsorsak som sticker ut särskilt är självmord. 11 procent av de papperslösa männen och 12 procent av kvinnorna hade tagit sina liv. Det nationella snittet ligger omkring 2 procent bland män och 1 procent bland kvinnor.
- Självmord var alltså minst lika vanligt bland papperslösa kvinnor som bland männen, medan det för svenska medborgare är dubbelt så vanligt bland män. Det indikerar att papperslösa kvinnor är en särskilt utsatt grupp, säger Anna Wahlberg.
Det saknas tydliga rutiner för vad som händer när en person utan uppehållstillstånd dör i Sverige. Vissa kostnader i samband med ett dödsfall finansieras via begravningsavgiften, andra är det dödsboet som ska stå för. Men när en person har levt utan papper finns det kanske inte mycket till dödsbo.
- Så fort du får uppehållstillstånd har du rätt till en gravplats. Det har inte papperslösa. De måste betala både för platsen på kyrkogården och för arbetet att gräva själva graven, plus eventuella begravningskostnader. Det är mycket pengar vi talar om, säger Peter Andersson som är kontorschef på Fonus i Örebro.
Finns det inga tillgångar i dödsboet så ska ansvaret ligga hos kommunen. Men olika kommuner definierar det ansvaret på olika sätt. Peter Andersson berättar om ett ärende där kommunen sa nej till att bekosta transporten av en kvinnas kropp till hennes hemland.
- Hon blev betraktad som en turist, någon som råkat ut för något på semestern, och då är det inte svenska staten som betalar. Vi fick hyra en skåpbil för att transportera kroppen och en pastor gjorde extrakollekter i ett par frikyrkor för att bekosta det.
Ett annat problem är att man ibland inte ens lyckas styrka den avlidnas identitet, säger Göran Höglund som är avdelningschef på Stockholms kyrkogårdsförvaltning.
- Vi kan inte begrava någon som är okänd, vi måste ha ett intyg från Skatteverket. Så om det inte finns någon anhörig kan kroppen bli liggande på bårhus i flera år innan den överhuvudtaget kommer till oss.
George Joseph är ansvarig för flyktingfrågor inom den katolska biståndsorganisationen Caritas. Han blir då och då kontaktad av sjukhus som ber om hjälp med att identifiera papperslösa patienter som har avlidit eller är allvarligt sjuka.
- Jag minns särskilt en begravning av en man från Latinamerika som inte hade några anhöriga. Vi var bara tre personer i kyrkan. Det är bland det mest smärtsamma jag varit med om.
Trots att George Joseph har gått på flera liknande begravningar säger han att det fortfarande väcker tankar hos honom.
- De här människorna har ju en historia, en plats på jorden, ett liv bakom sig, släktingar och vänner, kanske barn. De har haft samma sorts förhoppningar och drömmar som alla andra. Det känns inte rätt att någon ska behöva dö på det sättet, ensam och försvunnen i ett okänt land.
Eftersom papperslösa personer saknar personnummer finns de inte med i några personregister och togs fram till nyligen inte heller med i Socialstyrelsens dödsfallsstatistik. Forskarna vid Uppsala universitet har därför istället granskat alla dödsorsaksintyg mellan 1997 och 2010 där personen som dog inte var svensk medborgare, och utifrån informationen som funnits där gjort en bedömning av vilka fall som rörde papperslösa.