Efter lagändring svårare för polisen att utvisa - 23-årige Umed Sultanov är en av tusentals svåra utvisningsfall som fått indraget bistånd från Migrationsverket efter en lagändring. Tanken var att fler skulle lämna landet - men hittills har bara en av tio gjort det. I stället har en tredjedel gått under jorden.
Att utvisa asylsökande som har fått avslag är ofta inte enkelt. Det är 23-årige Umed Sultanov bevis på.
Han kommer från Tadzjikistan och fick år 2012 avslag från Migrationsverket. För att återvända behöver han ordentliga id-handlingar, vilket Tadzjikistan vägrar hjälpa till med, enligt honom. Eftersom han bedöms vara samarbetsvillig har han fått 47 kronor om dagen från Migrationsverket.
Under tiden har han lärt sig nästintill perfekt svenska och pluggar nu på en folkhögskola.
Men den 1 juni var det slut med pengarna från Migrationsverket. Då ändrades lagen så att han och tusentals andra svåra utvisningsfall inte längre får en mindre dagsersättning eller möjlighet att bo på Migrationsverkets boenden.
På så sätt skulle fler förmås att lämna landet, enligt förslaget från regeringen och Alliansen. Men hittills har bara ett fåtal återvänt till sitt hemland, visar siffror som SvD tagit del av.
Enligt Migrationsverket har bara 252 personer rest hem av de 3 300 som hittills omfattas av lagändringen, vilket motsvarar åtta procent. I stället har en tredjedel av personerna gått under jorden. Andelen avvikna kommer troligen att öka eftersom en stor del av dem olovligen bor kvar på asylboenden i väntan på att vräkas.
Bilden bekräftas av en färsk internrapport från gränspolisen. Enligt dokumentet har fler personer än vanligt avvikit sedan lagändringen, något som bedöms "påverka Polismyndighetens möjlighet att genomföra verkställigheter av avvisnings- och utvisningsbeslut".
Orsaken är att avvikna personer betraktas som mycket svåra att utvisa, och polisen slutar att leta aktivt efter personerna när de försvinner från myndigheternas radar.
Umed Sultanov är inte förvånad.
- Många har svårt att återvända av olika anledningar. Det handlar inte om mycket pengar från Migrationsverket men nu tvingas många jobba svart. Hur har politikerna tänkt? säger han.
Själv hålls han över ytan med hjälp från kompisar. Enligt honom har han gjort allt han kan för att få giltiga id-handlingar från Tadzjikistan, något Migrationsverket inte anser är bevisat.
Sverker Spaak, ansvarig för återvändande på Migrationsverket, säger att det är för tidigt att utvärdera effekterna av lagändringen.
- Hittills har vi mest fattat beslut om indraget bistånd i gamla ärenden till länder dit vi inte kunnat verkställa med tvång. Än så länge ser vi ingen jätteeffekt. Det kommer att bli svårt att mäta konsekvenserna, säger han.
Men siffrorna tyder på att lagändringen kommer att få större konsekvenser i framtiden. De kommande tre åren väntas knappt 100 000 personer få avslag av Migrationsverket. Om mönstret följer tidigare år kommer hälften av dessa att lämna landet frivilligt.
Av de resterande lär tusentals personer falla under kategorin som tidigare fick hjälp från Migrationsverket, men som nu alltså i större utsträckning kan komma att avvika.
Lagändringen kommer troligen inte att öka andelen som återvänder i särskilt stor utsträckning, tror Sverker Spaak.
- Min bedömning är att den får en ganska begränsad effekt, säger han.
I stället är det andra faktorer som påverkar polisens möjligheter att utvisa med tvång, exempelvis Sveriges nya återtagandeavtal med Afghanistan.
- Det kommer nog att göra att fler väljer att inte driva ärenden lika långt som de kan i dag. Men vi har också Irak, dit det bara går att utvisa självmant, säger Sverker Spaak.
Politikerna har även motiverat ändringen med att fler platser behöver frigöras på landets asylboenden. Enligt propositionen kan lagändringen ge tillgång till 1 900 platser under året.
Den 1 juniändrades lagen om mottagande av asylsökande, LMA, så att den som har fått avslag på sin asylansökan från Migrationsverket eller migrationsdomstolarna mister rätten till bistånd efter att beslutet vunnit laga kraft.
Tidigare fick dessa personer bo kvar på asylboendet fram till avresan eller tills dess de blev tagna i förvar av polis. På så sätt fick en del svåra utvisningsfall fortsatt bistånd eftersom polisen inte ville frihetsberöva personer om utvisningen bedömdes vara svår att genomföra.
Lagen gäller inte för personer under 18 år eller för vuxna som bor med ett barn som är under 18 år. Lagen gäller inte heller om det är "uppenbart oskäligt" att kasta ut personen från boendet.
Lagändringen är ettresultat av migrationsåtstramningen som beslutades av regeringen och Alliansen i oktober 2015. Den röstades igenom av riksdagen den 27 april. Vänsterpartiet var emot medan Sverigedemokraterna ansåg att lagändringen var "alltför ringa och dessutom behäftad med undantag".