Ekonomernas kritik mot budgeten Lam och viljelös - För få rejäla investeringar och reformer - däremot många spridda skurar. Höstbudgeten ger lite åt alla utan att någon blir riktigt nöjd. Dessutom siktar budgeten mer bakåt än framåt, tycker några av experterna som SvD har bett kommentera höstbudgeten.
Vad är mest överraskande i budgeten?
- Regeringen talar om en stram budget, men jag tycker att det är en lam budget! Sverige står inför jätteutmaningar, inte bara på kort sikt med integrationen, utan också för handeln, exporten och brexit. Man måste vara proaktiv, det lyckas man inte med i den här budgeten, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms handelskammare.
Vad saknar du i budgeten?
- Jag saknar en mer proaktiv investeringsdel, satsningar för att för att förbättra konkurrenskraften. Nu blir de fler som betalar statlig inkomstskatt, och det kommer att slå snett. En stor del av dem kommer att vara it-specialister i huvudstaden, och det är dem vi måste slåss om.
Vilka tror du blir stridsfrågorna från budgeten?
- Skatteområdet är problematiskt. Regeringen väljer att vara populistisk och lägga skatt på bankerna, för den vet att gemene man inte tycker om bankerna. Men då ser de inte på bankernas betydelse för tillväxten. Sverige har potential att bli ett finansiellt centrum efter brexit, därför är det olyckligt att höja skatten på finansbranschen.
- Att det inte var någonting som överraskande, det är kända reformer. Satsningen på infrastruktur ligger för åren 2019-2020 så vi vet inte ens om den kommer att genomföras. Det var lite överraskande att regeringen inte vill ta ett större samlat grepp kring de utmaningar som finns på arbetsmarknad och bostadsmarknad. Det är många små reformer och satsningar på många olika områden, men inga större satsningar för att komma tillrätta med problemen. Det är också förvånande att det är så mycket fokus på konsumtion och så lite på investeringar, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.
- Jag saknar just investeringar för att få en bättre och mer långsiktigt hållbar tillväxt, genom reformer för att stärka arbetsmarknaden. Framförallt att minska tudelningen på arbetsmarknaden och få de nyanlända i jobb. Jag skulle också vilja se sänkta kostnader för att anställa, bredare reformer för att utöka RUT-avdragen, både för vad som inkluderas och höja beloppen, och någon form av sänkning av arbetsgivaravgiften för nyanlända under en viss period, så att man både ger möjlighet till utbildning men också sänker kostnader för att anställa.
- Jag tror att det blir bristen på investeringar. Infrastruktursatsningen skulle behöva komma tidigare för att få större arbetsmarknadsregioner, genom att till exempel mer utbyggda tunnelbaneförbindelser, bygga östra länken, så att folk kan ta sig till jobben. En del anser nog också att regeringen lägger ofinansierade reformer, men jag tycker inte att det i sig är fel att ha underskott i budgeten om det bara hade gått till investeringar. Vi skulle behöva få en mer inkluderande arbetsmarknad, det tror jag långsiktigt är viktigt för Sverige.
- Det är nog att det var väldigt länge sedan någon större samlad reform presenterades på något område. De flesta är ense om de stora utmaningarna på sysselsättnings- skola- och integrationsområdena. Och det finns satsningar på skolan i budgeten, men det är som om man inte förmår att prioritera så att det inte blir annat än små satsningar. Jag är nog mest förvånad över att satsningarna inte står i proportion till den problembild som man under lång tid målat upp, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
- Satsningar på kommunikationer inom de växande städerna, men också mellan dem. Det kom ju en infrastruktursatsning, men jag är lite osäker på hur den kommer fördelas. Med den väldigt starka befolkningstillväxt som vi har i många större städer så är det lite förvånande att regeringen inte lyckas prioritera det. Det är också ett område där man hade kunnat slå bryggor över till Alliansen och hitta breda lösningar. Det är möjligt att det kommer senare, men nu saknar jag en kraftfull satsning på det området.
- Skattenivåerna och bidragen, det är en klassisk konfliktlinje. Det är ju inga stora skattehöjningar, men där finns det potential att skapa en bild av en regering som vill gå tillbaka till tiden innan Alliansen, och en socialistisk färdriktning. Jag tror att det är svårare att skapa konflikt kring att regeringen gör för lite och satsar fel, det blir för vagt.
- Sverigedemokraterna kommer säkerligen försöka skapa konflikt kring asylfrågan, övriga partier är dock mer ambivalenta i den frågan vilket gör att det kanske inte blir en sån sprängkraft i konflikten. Men hur man ska få in nyanlända på arbetsmarknaden, och hela integrationspaketet, där finns nog potential att skapa konflikt.
- Det är inte särskilt många överraskningar, det mesta har läckt ut i förväg. Men det är bra att det satsas på skolan och kunskapslyftet, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
- Jag tycker att budgeten är för snuttifierad. Det är för många poster som får för lite, under en miljard kronor. Det ger inga tydliga signaler om vad regeringen vill. Där tycker jag att regeringen ska ha mer fokus och vara tydligare med vad man vill.
- Många har fått sitt, det här är en kompromissbudget. Jag saknar signaler från regeringen som säger att "det är det här vi vill". Det här är kraftlöst och viljelöst.
Vilka tror du blirstridsfrågorna från budgeten?
- Budgeten täcker upp för det som varit, det vill säga migrationen. Kommunerna är oerhört hårt pressade.
- Skattehöjningar är inte rätt väg att gå, i vart fall inte skatt på arbete. Någon form av fastighetsskatt vore bättre, inte som den såg ut förut, men någon slags skatt på tillgångar. Skatt på konsumtion också, men det är en utmaning i en växande delningsekonomi.
- Det är nog att den slår an på en så väldigt positiv syn på Sverige, den saknar problembeskrivning. En slags Törnrosatänkande. Som världen ser ut idag med trög tillväxt, USA:s presidentval, brexit och utvecklingen i Asien så behövs mer beredskap för framtida bakslag, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
- Jag saknar mer fokus på företagen. Det här är en reaktiv budget. Man måste reagera på migrations- och integrationsproblemen och förstärka bostadssektorn, så utifrån det så är det reaktiva logiskt, men den är mindre framåtblickande.
- Det politiska läget gör också budgeten reaktiv, man måste söka stöd över blockgränserna, det gör att den mest handlar om de akuta frågorna.
- Större delen kommer att gå igenom riksdagen. Pengar till kommunerna, infrastruktursatsningen, biståndet - det är svårt att säga nej till. Vi börjar närma oss val och jag tror inte att regeringen öppnar upp regeringsfrågan igen. Möjligen kan man tänka sig att det blir strid kring att spara mer i ladorna och kanske frågan om vinster i välfärden. Det kan också bli strid kring tolkningar av det finanspolitiska ramverket.
- Den stora nyheten idag var ju att man, som vi tycker, har lyssnat på LO och bygger ut vuxenutbildningen väldigt kraftigt. Det finns en stor efterfrågan på delar av arbetsmarknaden och vi har väldigt svårt att matcha den. Så det här tycker vi är helt rätt prioritering, säger Ola Pettersson som är chefsekonom på LO.
- Vi är oroliga över fallande kunskapsresultat i skolan och att likvärdigheten har minskat, och vi är osäkra på om den politik som förs nu räcker hela vägen. Man måste fortsätta att göra läraryrket mer attraktivt, satsa mer på de skolor som har störst svårigheter. Men man måste också bli av med vinstintresset i skolan. Regeringen har under flera år satsat på skolan, men det man hade kunnat se mer av är riktade satsningar mot skolor med problem. Vi måst