Ekonomisk nationalism som återvändsgränd - I början av 1970-talet var jag periodvis tjänstledig från mitt ordinarie jobb som ledarskribent på Sydsvenskan och reste för Världsbankens och FNs biståndsorgan UNDPs räkning i den som då hette "u-länderna".
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Det var mycket lärorikt och en kontrast som jag redan då noterade var den stora skillnaden mellan å ena sidan de sydamerikanska länder jag besökte och å andra sidan de asiatiska länderna.
Så här långt efteråt är det lätt att studera facit. Jag besökte exempelvis Singapore vid en tidpunkt då landets BNP/capita var 925 USD (1970). Jag var ungefär samtidigt i exempelvis Peru vars BNP/capita då var 604 USD.
I år är Singapore ett av världens rikaste länder med BNP/capita på 57714 USD medan den i Peru är 6571 USD. Sverige ligger ett litet snäpp efter Singapore (53 442 USD (2017).
Jag har besökt Singapore vid en rad tillfällen efter 70-taket och till skillnad från sannolikt de flesta besökare har jag alltså sett det fattiga, luggslitna Singapore.
Den som vill skaffa sig ett förvisso ganska hårdvinklat men alls inte orättvist intryck av dagens Singapore kan se den amerikanska romantiska komedin "Crazy Rich Asians". När den kom på biograferna i USA tidigare i år gjorde den jättesuccé. Vad jag förstår kommer den inte till några svenska biografer men med dagens medieteknik finns den givetvis att se för den som är intresserad.
Jag kom att tänka på mina intryck från 70-talet när jag nyligen såg filmen (i USA) då jag läste en vass och intressant uppgörelse med den ekonomiska populismens oförmåga att leverera välstånd till medborgarna.
All over the world, ‘nationalist populism’ is a recipe for economic disaster skriver ekonomen James Pethokoukis på American Enterprise Institute, en a de mest respekterade amerikanska tankesmedjorna.
Han citerar en färsk forskningsrapport från Federal Reserve Bank of St. Louis som gjort en jämförelse som är mycket talande:
On the one hand, we identify that export-led open policy, FDI incentives, solid infrastructure for business, and promotion of high-tech industries, together with other pro-market reforms in labor and financial markets, have helped fast-growing countries outgrow the United States. On the other hand, we see that unnecessary protectionism, government misallocation, corruption, and financial instability have caused the trapped and the lag-behind countries to be unable to develop along a sustainable growth path.
Populistiska, nationalistiska politiker försöker med kortsiktiga åtgärder skapa goda förutsättningar för företag. Men de misslyckas alltid. Marknadsekonomins styrka är så lätt att underskatta, men när man studerar facit är slutsatsen entydig.
Just nu är det på många håll populärt att söka efter sådana populistiska, protektionistiska "lösningar" - Donald Trump går i spetsen - men det finns ingen anledning tro att detta är eller kommer att vara en framgångsväg.
Men just i fallet USA finns det åtminstone en faktor som gör att framtiden kan se betydligt mer positiv ut - trots Trump.
Det är den briljante Janan Ganesh i Financial Times som skriver under rubriken "America’s future is Asian, not Hispanic". Trumps rasande retorik mot latinamerikanska invandrare är ett skådespel avsett för hans trognaste väljare bland USAs vita rasister. Men fler har invandrat till USA från Asien än från Latinamerika varje år sedan 2010. Efter Mexiko kommer de flesta invandrare från Kina, Indien och Filippinerna.
USA har tagit emot fler flyktingar från Asien än vad man tagit emot från Europa, Latinamerika och Afrika sammantaget. Asiater beräknas bli den största invandrade delen av befolkningen om några decennier.
Detta illustrerar varför Trumps mur mot Mexiko bara är ett populistiskt knep såvida han inte vill bygga murar runt USAs flygplatser - högt upp i luften. . .
Ganesh uttrycker förhoppningen - den kan vara en from sådan - att den invandringsfientliga retoriken ska mildras av att invandringen nu inte bara kommer söderifrån och är spansktalande utan kommer från många asiatiska länder med olika ursprungsspråk.
Det handlar om människor med olika kulturer, olika drivkrafter, olika förutsättningar för entreprenörskap etc. Men ett besök i Palo Alto - jag var där i början av året - understryker kopplingen mellan asiatiska medborgare / invandrare och välståndsmotorn Silicon Valley.
Den stora asiatiska invandringen stärker bilden av det mångkulturella USA.
Ganesh sammanfattar med att konstatera att man kanske bör se Trumps mur varken som ondskefull eller förnuftig utan helt enkelt som meningslös.