Ett år med id kontroller är till ända. Det räcker nu. - I ett år har Sverige befunnit sig i ett tillstånd där det råder "allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten".
Det är nämligen så de motiveras, id-kontrollerna mellan Sverige och Danmark som infördes den 4 januari förra året.
Lagen är tidsbegränsad till tre år och löper ut i december valåret 2018. Så länge ett hot mot allmän ordning eller inre säkerhet anses föreligga kan kontrollerna vid resor med bussar, tåg och passagerarfartyg till Sverige från utlandet förlängas med upp till ett halvår i taget.
För tiotusentals Öresundspendlare och -resenärer har det varit ett år av stress och bortkastade timmar. Är ett slut på eländet i sikte? Vem vet. Så sent som i november förlängdes kontrollerna på nytt med tre månader.
I P1-morgon på måndagen vittnade en av alla dessa arbetspendlare, Malmöbon Barbro Lundqvist, om vad id-kontrollerna inneburit för hennes del: resan från jobbet i Köpenhamn till hemmet i Malmö som förr tog en timme och tjugo minuter tar idag 2 timmar - om inte något tåg ställs in, för då kan det ta ännu längre tid.
Barbro Lundqvist och 564 andra pendlare kräver nu staten på skadestånd för de olägenheter id-kontrollerna orsakat. De vill ha vardera 30 000 kronor i ersättning för längre restider och dyrare pendling, totalt över 25 miljoner kronor.
En viss lättnad kan vara på gång för pendlarna. Den 30 januari införs ett förenklat förfarande som innebär att de resande från Köpenhamn mot Malmö inte längre behöver byta perrong och tåg. När resenärerna anländer till Kastrup får de gå av tåget, gå igenom en id-kontroll och sedan stiga på samma tåg igen.
Därmed hoppas det danska tågbolaget DSB att tiominuterstrafiken över Öresundsbron - att tågen under rusningstid avgår var tionde minut - så småningom, någon gång under våren, ska kunna återupptas.
Fast hoppet om att kontrollerna snart avskaffas helt ska kanske inte överges.
Lagen om id-kontroller var nödvändig när den infördes. Men sedan hösten 2015 har antalet asylsökande gått ner från 10 000 i veckan till 400-500 personer per vecka i slutet av 2016. I oktober 2015 sökte drygt 39 000 asyl. Motsvarande månad 2016 var det inte ens tiondelen så många, 2 436.
Id-kontrollerna har - främst inledningsvis - varit en starkt bidragande orsak till det minskade asyltrycket men långtifrån den enda. EU:s flyktingavtal med Turkiet och stärkt kontroll av unionens yttre gräns är med största säkerhet numera betydligt viktigare faktorer.
"Det handlar om att se till att vi har ett inflöde av asylsökande i Sverige som vi klarar av att hantera, där vi säkerställer att viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas och hålla den kvalitet som människor förväntar sig", motiverade infrastrukturminister Anna Johansson (S) vid den senaste förlängningen.
Frågan som blir allt mer påträngande är om detta resonemang fortfarande håller - eller om inte id-kontrollerna idag gör större skada för ekonomin i Öresundsregionen och Sydsverige än de gör nytta för landet i stort.
Samhället och välfärden känner på många områden fortfarande av konsekvenserna av 2015 års rekordstora flyktingtillströmning. Och påfrestningarna lär bestå under lång tid inom skola, vård och omsorg, när det gäller att bygga ikapp bostadsbristen och minska utanförskapet.
Inte minst dröjer det alldeles för länge för alldeles för många invandrare att bli självförsörjande. Att då exempelvis försvåra arbetspendling i Öresundsregionen är att skjuta sig själv i foten. I en rapport från länsstyrelsen i höstas konstaterades att 322 000 respektive 193 000 färre danska jobb kunde nås inom en timmes restid från Malmö och Lund på grund av kontrollerna. Att kontrollerna - bland annat av denna anledning - generellt minskar tillväxten i regionen gör inte saken bättre.
Sedan Bron invigdes år 2000 har Öresundsintegrationen gått framåt, alltför sakta men ändå säkert. Id- och gränskontrollerna kom att innebära ett allvarligt avbräck. Under 2016 har mödosamt åstadkomna framsteg på många sätt rullats tillbaka.
Så kan det inte få fortsätta ytterligare ett år.