EU hoppas lösa Libyen kaos Borde sända trupper - Maktstriderna mellan krigsherrar, olika beväpnade miliser och den väststödda regeringen i Libyen är ett säkerhetshot för hela Europa. Dessutom räknar EU med Libyens hjälp med att stoppa flyktingbåtar från att korsa Medelhavet. På söndagen görs ännu ett försök att få till en vapenvila i det nordafrikanska landet.
BRYSSEL. Försöken att nå vapenvila i Libyen svajar och Tyskland förbundskansler Angela Merkel har därför bjudit in premiärministrar och andra dignitärer från bland annat USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike, Italien och så EU och FN till ett möte i Berlin på söndagen.
Där ska man försöka överbrygga gapet mellan de stridande parterna i det nordafrikanska landet - ett land som också just nu samarbetar med EU för att stoppa flyktingbåtar från att korsa Medelhavet och ta sig till Europa.
Libyen har också helt nyligen slutit ett avtal med Turkiets ledare Recep Tayyip Erdoğan om vilka maritima zoner i Medelhavet de bägge länderna ska göra anspråk på - inklusive vatten som både Grekland och Cypern menar är deras.
Det är också ett land till vilket tusentals syriska jihadister tros ha anlänt för att strida tillsammans med krigsherrar mot den FN-stöttade regeringen i Tripoli - jihadister som kan utgöra ett hot mot även Europas säkerhet.
Libyen är alltså en kokande konfliktzon i sig själv, men också en bricka i ett mycket större och mycket intrikat pussel av intressen och faror för hela regionen och för Europa.
Till mötet i Berlin på söndagen kommer både den libyske krigsherren general Khalifa Haftar, som nyligen ledde en militärattack mot det västuppbackade styret i Tripoli, och premiärministern i den regeringen, Fayez al-Sarraj.
Turkiet sände nyligen soldater till Libyen för att strida för Fayez al-Sarraj och styret i Tripoli. Ryssland däremot stöttar den andra sidan, ledd av generalen Khalifa Haftar.
För en vecka sedan i Moskva försökte turkiska och ryska medlare förgäves övertala de stridande parterna att gå med på en varaktig vapenvila. Men general Haftar vägrade till slut att skriva på dokumentet. Nu gör alltså Angela Merkel ett nytt försök i Berlin.
Från EU-håll har nu ett oväntat utspel kommit:
- EU borde överväga att sända trupper till Libyen för att upprätthålla vapenvilan, sade EU:s gemensamma utrikesrepresentant Josep Borrell, spanjoren som tog över från italienska Federica Mogherini i december förra året, i en intervju inför Berlinmötet.
- Om det finns en vapenvila i Libyen måste EU vara beredd att hjälpa till att implementera och övervaka denna vapenvila - kanske även med soldater, sade Borrell till den tyska tidningen Der Spiegel.
- Eller ta vapenembargot (mot Libyen). Vi européer har fått förtroendet från FN att upprätthålla det. Men i verkligheten är vapenembargot meningslöst. Ingen kontrollerar någonting där, konstaterade Borrell vidare.
EU-representanten, som också är på plats i Berlin, sade också att både Turkiet och Ryssland tagit allt större plats i Libyenkonflikten och till och med lyckats att föra de stridande ledarna i Libyen att diskutera en vapenvila. Han sade att detta var bra för Libyens folk - men inte nödvändigtvis för EU:s inflytande över regionen.
Många EU-länder är dock förargade på Angela Merkel för hennes lista av inbjudna. Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis kritiserade häftigt Merkel för att han inte får vara med - med tanke på Greklands närhet till konflikten, och med tanke på att Turkiets ledare Recep Tayyip Erdoğan har fått en inbjudan.
En inbjudan har också sänts till Afrikanska unionen (AU) och Arabligan, samt länder som Turkiet, Egypten, Kongo och Förenade Arabemiraten.
Grekland reagerade också med häftig vrede när Erdoğan helt nyligen slöt avtal med regeringen i Tripoli om att gemensamma gränsdragningar i vattnen som ligger mellan Turkiet och en av FN dragen libysk skyddszon i Medelhavet.
Premiärminister Mitsotakis varnade för att Grekland tänker lägga veto mot alla beslut om Libyen i EU-regi. För att komplicera Libyenpusslet ytterligare besökte general Khalifa Haftar helt nyligen Aten för samtal med regeringen.
Ett EU-land - Grekland - har alltså på eget bevåg träffat den part i det libyska inbördeskriget som EU-länderna gemensamt har valt bort för att i stället stödja premiärministern i Tripoli, Fayez al-Sarraj.
Även Malta - det EU-land som tillsammans med den lilla italienska ön Lampedusa ligger närmast Libyen geografiskt - har muttrat om att ingen inbjudan kommit från Berlin.
Sedan diktatorn Muammar Gaddafis fall år 2011 har Libyen fallit ner i politiskt kaos, med rivaliserande "regeringar" och beväpnade milisgrupper.
Sedan 2016 leds landet officiellt av en FN-stödd enighetsregering i Tripoli, och EU-länderna har i omgångar sänt biståndspengar.
Flera rapporter har dock under åren pekat på att det politiska och humanitära läget i Libyen inte förbättrats. Snarare tvärtom.
Flera av landets milisgrupper tros tjäna pengar på att smuggla flyktingar, och regeringen i Tripoli ska också vara infiltrerad av anställda som tillhör milisgrupper eller tjänar pengar på flyktinghanteringen.
EU har slutit avtal med Libyen om att libyska myndigheter ska hindra båtar med migranter från att avsegla mot Europa, och EU-grupper tränar också libyska kustbevakare för jobbet.