EU lovar skärpta insatser i flyktingkrisen - De enkla lösningarna fortsätter att lysa med sin frånvaro när flyktingkrisen i EU allt mer övergår i en migrantkris.
Flödet på Medelhavet skapar ytterligare friktion mellan redan oeniga EU-länder.
Nästan två år efter det att flyktingkrisen från Syrien över Grekland in i EU exploderade råder fortsatt stor oenighet mellan medlemsländerna om synen på flykt, migration och invandring.
Fortfarande har EU-länderna bara tagit emot en fjärdedel av de asylsökande som man då beslutade att flytta från Grekland och Italien för att avlasta de båda "frontstaterna".
Ännu finns heller ingen uppgörelse om det framtida asylsystem som EU-kommissionen för ett drygt år sedan lade fram och som EU-länderna i vintras enades om att få klart inom ett halvår.
Allt oftare diskuteras nu om det är dags att besluta om asylpaketet i mindre bitar, snarare än att låta allt vänta tills alla är eniga.
- Det har förts fram idéer från vissa länder om att vi kanske borde avsluta det vi kan, i stället för att ta allt tillsammans, sade ordförandelandet Estlands inrikesminister Andres Anvelt till inresta EU-journalister i Tallinn i förra veckan.
Samtidigt håller framtidens asylsystem på att allt mer hamna i skuggan av det stora migrantinflöde som just nu sker över centrala Medelhavet.
SvD Världen - omvärldens viktigaste händelser direkt i din mejlkorg
De flesta hamnar i Italien, dit hittills i år över 85 000 anlänt. Landet har bett om hjälp från grannländer och övriga EU, men än så länge mest mötts av kalla handen. Merparten av de nyanlända är nämligen västafrikanska migranter på jakt efter ett bättre liv, vilket gör att de inte omfattas av asylomfördelningen - som bara gäller personer från länder varifrån i genomsnitt över 90 procent av alla asylsökande verkligen beviljas asyl i EU.
Läget i Italien blir huvudämne när medlemsländernas migrationsansvariga nu samlas i Tallinn. Men vad som kan göras är inte lätt att avgöra.
- Hur ska vi göra med gränserna? Hur ska vi göra med hamnarna? Hur ska vi göra med Libyen? Det finns ingen enkel lösning, konstaterade mötesvärden Anvelt i förra veckan.
EU-länderna enades i två beslut under sommaren och hösten 2015 om att omfördela totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien under den upptrappade flyktingkrisen. Än så länge är det bara EU:s nuvarande ordförandeland Malta och Efta-landet Liechtenstein som uppfyllt sina kvoter. Så här ser läget ut just nu:
Polen, Ungern och Österrike har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen. Sverige har haft anstånd med mottagandet i ett år, men har lovat att uppfylla sin kvot under sommaren 2017.
Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas har 61 475 tills vidare inte ålagts några specifika länder.
Källa: EU-kommissionen, 3 juli
Under 2015 och 2016 skedde det största inflödet av flyktingar och migranter in i EU över Grekland. En stor majoritet av dem som anlände den vägen var asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak.
Efter EU:s uppgörelse med Turkiet i fjol våras har dock flödet i öster minskat. I stället kommer nu de flesta över centrala Medelhavet mot Italien. Av dessa är majoriteten västafrikaner från främst Nigeria (15 procent), Guinea (10 procent), Elfenbenskusten (9 procent), Gambia (7 procent), Senegal (7 procent) och Mali (5 procent).
Övriga ursprungsländer på topp 10-listan är Bangladesh (12 procent), Marocko (6 procent), Eritrea (4 procent) och Sudan (4 procent).
Källa: Flyktingorganet IOM