Faktagranskning Lövin har mestadels fel om SDs bistånd - Ordkrig har brutit ut om biståndsminister Isabella Lövins (MP) påstående om SD:s biståndsbudget. Ministerns uttalande är mestadels fel, visar SvD:s faktagranskning.
En faktagranskning är en objektiv granskning av ett påstående i samhällsdebatten. SvD ingår i det svenska faktagranskningssamarbetet Faktiskt och följer riktlinjerna för internationella faktagranskningsorganisationen IFCN.
"För det första har Sverigedemokraterna som uttalat mål att ha 0,7 procent av BNI i bistånd. "
Så sade biståndsminister Isabella Lövin (MP) i en frågestund i riksdagen den 26 april.
Ministern fick under frågestunden kritik av den skolpolitiske talespersonen Stefan Jakobsson (SD). Han kallade uttalandet "fake news" och sade att det grundar sig på tre år gamla siffror.
Han sade även att Sverigedemokraterna i sin senaste budget lägger 0,98 procent av Sveriges bruttonationalinkomst, BNI, på biståndet. Den biståndspolitiska talespersonen Julia Kronlid (SD) korrigerade senare i ett inlägg på Facebook till att procentsatsen för andelen av BNI som SD i sin budget lägger på bistånd egentligen är 0,94 procent. Hon framhöll dock att ministerns påstående var felaktigt.
Så hur ligger det till?
För det första kan det påpekas att de övriga riksdagspartierna är överens om målet att den svenska biståndsbudgeten ska motsvara en procent av BNI. Detta är en internationellt sett hög andel. Regeringens biståndsram för 2018 ligger på 49 miljarder kronor.
SD har tidigare haft som mål att andelen ska motsvara 0,7 procent av BNI. Partiet använder dock i nuläget inte samma beräkningsmodell som regeringen.
SD menar exempelvis att man i sin senaste budgetmotion lägger 250 miljoner mer än regeringen på bistånd. Men då har man till skillnad från regeringen inte gjort avräkningar från biståndet till flyktingmottagandet - vilket Sverige sedan länge gör i enlighet med OECD:s regler.
I sin budgetmotion för 2018 skriver partiet så här:
"Sverigedemokraternas målsättning är att ha en biståndsram som inte understiger 0,7 procent av BNI, vilket är i linje med FN:s rekommendationer. "
När SvD kontaktar SD hänvisar partiet till den här formuleringen som bevis för att Isabella Lövins uttalande är felaktigt. Biståndsministerns medarbetare hänvisar till samma mening som belägg för att det ifrågasatta påståendet i stället stämmer.
Frågan är alltså om man kan likställa SD:s formulering "inte understiger 0,7 procent av BNI" med Isabella Lövins påstående om ett "uttalat mål att ha 0,7 procent av BNI". Med andra ord: är ett minimimål samma sak som ett mål?
Isabella Lövins medarbetare skriver i ett svar till SvD att svaret på den frågan är "ja" och att formuleringen i SD:s budgetmotion bör tolkas som ett mål om ett bistånd motsvarande 0,7 procent av BNI och ett övergivande av det så kallade enprocentsmålet eftersom detta "uttrycker en målsättning med politiken".
Det bör dock påpekas att i regeringens egen budgetproposition för biståndet nämns aldrig någon "miniminivå" och här förklaras inte enprocentsmålet som en bottennivå, utan ses i stället som den andel av BNI man siktar på för biståndet. Dessutom har SD enligt sin egen beräkningsmodell i nuläget biståndsbudget på klart mer än 0,7 procent av BNI.
Detta talar för att Isabella Lövins påstående till stor del är missvisande, och att det hade varit mer sanningsenligt om hon i stället för ett "uttalat mål" talade om "en miniminivå".
Biståndsexperten Staffan Landin menar att Isabella Lövins påstående om SD:s biståndsbudget inte är korrekt, men att frågan har flera nyanser.
- Även om SD inte längre har 0,7 procent som uttalat mål skulle en sänkning av minimigränsen som de föreslår utan tvekan leda till ett lägre bistånd. Det visar erfarenheter från många håll, även Sverige. Och SD:s egna förslag har de senaste åren legat närmare 0,7 procent än en procent, säger han.
Biståndsministerns påstående om nivån på SD:s bistånd är mestadels fel och utelämnar viktig fakta.
http://www. faktiskt. se/granskat/svd/mestadels-fel/