Feministisk utrikespolitik fallerar på två områden - Sveriges feministiska politik på utrikesområdet bidrar på ett konkret sätt till ökad jämställdhet och att kvinnors och flickors rättigheter stärks. Men kring vapenexport och migrationspolitik finns uppenbara problem, skriver ett flertal organisationer i Concord Sverige.
I dag släpper 19 civilsamhällesorganisationer rapporten "Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?". Rapporten granskar politiken och dess genomslag under det gångna året. Den visar bland annat att Sveriges feministiska utrikespolitik varit betydelsefull för kvinnors och flickors rättigheter i stora delar av världen. Däremot har regeringens agerande på två områden direkt motverkat den feministiska utrikespolitiken: migration och vapenexport. Varför denna inkonsekvens? Organisationerna bakom rapporten uppmanar hela regeringen att ta ägarskap för den feministiska utrikespolitiken!
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi befinner oss i en tid då Sveriges snart tre år gamla feministiska utrikespolitik är viktigare än någonsin. Under det gångna året har det skett flera stora bakslag för kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter globalt, till exempel återinförandet av the Global Gag Rule. Ett beslut som innebär att stora delar av USA:s bistånd till mödrahälsa fryser inne och förväntas resultera i 2,1 miljoner fler osäkra aborter och 20 000 fler fall av mödradödlighet.
När återinförandet av the Global Gag Rule blev känt var Sveriges regering, med sin uttalade feministiska utrikespolitik, tydlig i sin kritik mot beslutet. Sverige tog också ledarskap för att bygga ett globalt finansiellt och politiskt partnerskap för kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter och täcka upp bortfallet av USA:s bistånd. Detta är ett tydligt exempel på hur Sveriges feministiska utrikespolitik gör stor skillnad för kvinnors och flickors rättigheter.
Ett annat positivt exempel som vår rapport synliggör är Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd. Under sin månad som ordförande bjöd Sverige in kvinnorättsorganisationer från Somalia och Nigeria att tala inför rådet. Därmed förbättrades underlaget till rådsbeslut om insatser i dessa länder. Det kan låta som en liten sak, men att ge kvinnorättaktivister en röst i rådet är ett stort ställningstagande och långt ifrån okontroversiellt.
Sverige arbetar även aktivt för att föra det globala jämställdhetsarbetet framåt genom det långsiktiga biståndet. Under de senaste åren har regeringen till exempel ökat sitt stöd till sociala trygghetssystem i en rad afrikanska länder. Sociala trygghetssystem, såsom offentlig barnomsorg, äldreomsorg eller föräldraförsäkring har varit en självklar del av vårt eget jämställdhetsarbete i Sverige och kan naturligtvis vara avgörande för kvinnors ekonomiska egenmakt även i andra länder.
Kort och gott - när Sveriges feministiska utrikespolitik genomförs bidrar den på ett konkret sätt till ökad jämställdhet och att kvinnors och flickors rättigheter stärks. Samtidigt visar vår granskning att regeringen motarbetar sin egen feministiska utrikespolitik på två områden: Sveriges vapenexport och migrationspolitiken. Inkonsekvensen mellan de olika politikområdena gör att vi undrar om hela regeringen tar ansvar för den feministiska politiken.
Sveriges fortsatta krigsmaterielexport till odemokratiska länder, som allvarligt kränker mänskliga rättigheter, är tydliga exempel på en inkonsekvent politik. Under det sista året har Sverige exempelvis sålt vapen till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, trots att deras flygattacker mot Jemen beskrivs som krigsbrott av människorättsorganisationer. Att Sverige genom sin vapenexport understödjer attacker som drabbar civila, inte minst kvinnor och barn, är oförenligt med en feministisk utrikespolitik och motverkar politikens grundläggande värderingar och målsättningar.
Under samma tidsperiod har Sverige också antagit en ny tillfällig asyllagstiftning. Den har gjort det omöjligt för de allra flesta som får asyl i Sverige att kunna återförenas med sina familjer. Effekterna av beslutet är att framför allt kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning blir kvar i konfliktdrabbade områden, i flyktingläger eller tvingas ut på transitrutter. Dessa miljöer innebär en fara för deras liv men även kraftigt förhöjda risker att bli utsatt för sexuellt och könsbaserat våld samt trafficking.
Vapenexporten och migrationspolitiken är de två områden som i allra största grad motverkar Sveriges feministiska utrikespolitik. Efter att ansvaret för vapenexporten flyttats från utrikesministern till justitieministern under det gångna året, ligger nu båda dessa politikområden hos justitieministern.
Det betyder inte att kravet på en feministisk politik upphör. Vapenexporten är i allra högsta grad en del av utrikespolitiken och konsekvenserna av den förda migrationspolitiken slår hårdast mot människor utanför Sveriges gränser. Om regeringen menar allvar med den feministiska utrikespolitiken kan den inte fortsätta föra denna inkonsekventa politik. Vi uppmanar därför hela regeringen att ta ansvar för Sveriges feministiska utrikespolitik. Den behövs mer än någonsin!
Concord Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp
som står bakom rapporten "Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik - 2017?"
Lena Ag
generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Gabi Björsson
generalsekreterare Afrikagrupperna
Elisabeth Dahlin
generalsekreterare Rädda Barnen
Lena Ekroth
styrelseordförande PRO Global
Mariann Eriksson
generalsekreterare Plan International Sverige
Birgitta Göranson Iliste
verksamhetsledare Svalorna Indien Bangladesh
Elin Hedkvist
ordförande Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Agnes Hellström
ordförande på Svenska Freds- och skiljedomsföreningen
Magnus Kolsjö
vice ordförande RFSL
Hans Linde
ordförande RFSU
Niclas Lindgren
direktor PMU
Luis Lineo
orförande MÄN
Erik Lysén
chef Svenska kyrkans internationella arbete
Tiina Nummi-Södergren
generalsekreterare My Right
Anneli Rogeman
vd, We Effect
Annika Schabbauer
kanslichef Operation 1325
Ann Svensén
generalsekreterare Individuell Människohjälp (IM)