Fiasko för snabbspåren Noll av hundra slaktare i jobb - Regeringens största satsning på att nyanlända ska få jobb haltar betänkligt. En kartläggning av de så kallade snabbspåren som SvD Näringsliv har gjort visar på stora problem på en rad områden.
Snabbspåren ska korta etableringstiden för nyanlända och få ut dem i jobb på rekordfart. Vinsten blir dubbel eftersom branscher där det råder arbetskraftsbrist samtidigt får eftertraktad kompetens. Så var i alla fall tanken när arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) lanserade idén i början av 2015 och bjöd in arbetsmarknadens parter till samtal. Sedan dess har centrala överenskommelser slutits mellan fack och arbetsgivare och just nu finns det 14 snabbspår för ett 20-tal olika yrken.
Enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror är cirka 2400 personer i snabbspår. Det innebär att fyra procent av alla de 58000 nyanlända som är inskrivna i AF:s etableringsprogram är snabbspårdeltagare.
Samtidigt vittnar företrädare för näringslivet om ett stelbent system med stora problem.
Ett exempel som SvD Näringsliv tittat närmare på är snabbspår för styckare och slaktare. För cirka tio månader sen träffade Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet ett avtal som skulle leda till att nyanlända snabbt kommer in i jobb inom köttindustrin.
SvD Näringslivs granskning visar att inte en enda person hittills kommit ut på företag inom branschen trots att ett hundratal nyanlända som finns inskrivna på Arbetsförmedlingen uppgett att de har erfarenhet av den typen av arbete.
Marie Söderqvist, som är VD på Livsmedelsföretagen, lägger en stor del av ansvaret på Arbetsförmedlingen. De verkar inte veta hur man jobbar med snabbspår, säger hon.
- Ett av de mest flagranta exempel är att Arbetsförmedlingen inte frågar om personen kan tänka sig jobba med griskött. Vi har konkreta fall där en person skickades ut till grisslakteri och vände i dörren, säger Marie Söderqvist och betonar att det faktum att man inte vill hantera griskött inte är ett hinder för att jobba som slaktare och styckare i Sverige.
Marie Söderqvist beskriver frustrationen hos företagen inom livsmedelsbranschen som velat komma i kontakt med nyanlända och få in dem i sin verksamhet men där kontakterna med Arbetsförmedlingen inte fungerat.
Hennes intryck är att en del handläggare blivit tagna på sängen när det gäller snabbspår och inte vetat vad de ska göra.
- Vi har exempel på företag som hoppat av projektet eftersom AF bytt handläggare fem eller sex gånger och man var hela tiden tvungen att börja om från början och i princip utbilda dem i hur köttindustrin fungerar. Det har företagare inte tid med, säger Marie Söderqvist.
Det råder stora brister på styckare och slaktare i Sverige. Enligt Marie Söderqvist skulle man kunna få upp till 100 nyanlända med rätt kompetens i arbete inom branschen. Men det hela hänger på att Arbetsförmedlingen plockar fram relevanta kandidater som kan genomgå validering och eventuellt komplettera med utbildning, menar hon.
Alexandra Sjöberg, som är verksamhetsansvarig på Arbetsförmedlingen, säger att hon inte fått kännedom om problemen som Livsmedelsföretagen beskriver.
Enligt henne är flera kandidater på väg ut till slakterier även om ingen ännu kommit på plats.
Alexandra Sjöberg berättar också att Arbetsförmedlingen arbetat fram en checklista för handläggarna inom snabbspår för styckare och slaktare. Där finns även frågan om man är bekväm att arbeta med olika typer av kött.
Checklistan har ännu inte gått ut till handläggarna inom myndigheten men kommer enligt Alexandra Sjöberg att göra det snart.
Även snabbspåret för målare går trögt. Jonas Lindberg, som är utbildningsansvarig på måleriföretagen, säger att ett avtal mellan parterna finns men att det "inte händer mycket".
Det visar sig att avtalet om valideringsutbildning för nyanlända målare löpt ut och att Arbetsförmedlingen inte gjort någon ny upphandling än.
- Vi tror på snabbspår. Det är ett bra sätt att få in folk på det svenska arbetsmarknaden. Men det är väldigt olyckligt att det går så långsamt, säger Jonas Lindberg.
Enligt Arbetsförmedlingen upphandlar man just nu ett nytt program för validering där flera yrken ingår. Målare är en av dem.
Upphandlingen beräknas vara klar i början av nästa år. Det innebär att snabbspåret för målare står still i cirka ett halvår.
Snabbspår är ett sätt att skapa snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända arbetssökande som har erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke.
Snabbspår som finns just nu:
• Djurskötare, privat
• Djurskötare, statlig
• Kockar
• Lastbilsförare
• Legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården, exempelvis läkare, sjuksköterskor, tandläkare
• Apotekare/receptarier
• Lärare/förskollärare
• Målare
• Styckare och slaktare
• Tekniker och ingenjörer inom fastighetsbranschen
• Tjänstemän inom byggsektorn
• Distributionselektriker och ingenjörer inom el-branschen
• Maskintekniker, maskiningenjörer inom träindustrin
• Samhällsvetare, inklusive ekonomer och jurister
• Socionomer
Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag omfattar personer som har fyllt 20 men ännu inte 65 år och har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa.
Personer som fyllt 18 men inte 20 år och saknar föräldrar i Sverige har också rätt till dessa insatser.