Flyktingomröstningen ogiltig Tungt bakslag för Orbán - Folkomröstningen i Ungern stupade på för lågt valdeltagande. För Viktor Orbán som hoppats kunna utmana Bryssel och starta en Östeuropas "kontrarevolution" är det ett tungt bakslag - även om en överväldigande majoritet av de som röstade stödde hans linje.
BONN. Trots en massiv regeringskampanj på nästan tvåhundra miljoner kronor i vilken regeringen varnat för terrorism, sexuella ofredanden och utplånad europeiskt identitet i spåren av flyktingkrisen stannade en majoritet av väljarna hemma,
- Omkring 45 procent av de valberättigade gick till val, förklarade på kvällen regeringspartiet Fidesz vice ordförande Gergely Gulyas.
Den socialdemokratiska oppositionen krävde på kvällen att Orbán tar de politiska konsekvenserna och avgår som regeringschef.
- Efter ett sådant bakslag måste man i demokratiskt land avgå, sa förre socialdemokratiske premiärministern Ferenc Gyurcsány.
Avgörande för Viktor Orbán är dock att en stor majoritet av de som deltog i stödde kraven på inte tillåta att EU fördelar flyktingar utan att de nationella parlamenten godkänt detta. Enligt första prognoser var det över 90 procent som röstade med nej.
Tidigare på söndagen sa Viktor Orbán att han hade för avsikt att resa till Bryssel nästa vecka för att inleda förhandlingar.
- Jag ska då försöka att med hjälp av folkomröstningen, och om resultat är sådant, säkerställa att vi i Ungern inte tvingas ta emot människor som vi inte vill leva tillsammans med, sa premiärministern när han röstade på morgonen.
Den uppbackningen saknar han nu. Men enligt vad han tidigare sagt innebär det inte att han ändrar kurs. Tvärtom kommer han med alla medel att bekämpa EU-uppgörelsen oavsett utgången i folkomröstningen.
Orbán hade hoppats att Ungern skulle bli ett exempel för andra EU-länder som inte heller är beredda att accepterade obligatoriska flyktingkvoter.
- Vi är stolta över att vara de första, sa Orbán på söndagen. Och jag hoppas att fler länder går samma väg.
Den vägen lär efter söndagens fiasko inte många EU-länder välja att gå. Inte minst som det på söndagen kom illa dolda hot från tunga EU-politiker.
- Om somliga medlemsländer anser att de har anspråk på solidaritet men själva inte behöver vara solidariska så kommer detta säkert att diskuteras nästa gång EU:s finansplanering ses över, sa på söndagen Europaparlamentets talman Martin Schulz.
Söndagens valresultat är ett bakslag inte bara för Viktor Orbán utan också för den "kulturella kontrarevolution" som han hoppats kunna starta - mot ett maktfullkomligt Bryssel och för ett nytt Europa som lägger större vikt vid religionen, familjen och den nationella säkerheten.
- Brexit är en fantastisk möjlighet för oss. Vi befinner oss i ett historiskt ögonblick. Just nu öppnar sig ett tillfälle att starta en kulturell kontrarevolution, sa Orbán på ett ekonomiskt forum i polska Krynica i början av september där han uppträdde tillsammans med sin meningsfrände Jaroslaw Kaczynski från Polen.
Orbán anklagade "europeiska eliter" för att försöka utplåna nationella och religiösa identiteter. Samma tongångar har kunnat höras inför folkomröstningen i Ungern där regeringssidan beskyllt Bryssel för att tillåta en massinvandring som hotar Europas identitet. Detta i stället för att skydda EU:s yttre gränser.
Orbáns målsättning är att leda länderna i den så kallade Visegradgruppen Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern som pockar på mer inflytande i EU. "Vi har lika många invånare som det nästa folkrikaste EU-landet Frankrike. Man måste lyssna mer på oss", manade häromdagen den ungerska regeringens talesman Zoltan Kovacs.
Orbán är nu rejält tilltufsad. Men han är fortfarande politisk dynamit i EU som i spåren av brexit är på jakt efter en ny politisk identitet.