Folketinget röstar om riksrätt mot Støjberg - För sjätte gången i historien väntas en dansk minister ställas inför riksrätt. Det gäller den tidigare integrations- och invandringsministern Inger Støjberg.
Sedan tidigare står det klart att det finns en majoritet i folketinget för ett riksrättsåtal mot Inger Støjberg (Venstre) för hennes olagliga instruktion 2016 om att skilja asylsökande par åt, där ena parten var minderårig.
Efter lunch på tisdagen ska förslaget slutbehandlas i parlamentet och de 179 ledamöterna ska säga sitt i en omröstning.
Av folketingets tio partier är det endast Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige som inte ställer sig bakom ett åtal. Även nio ledamöter från Venstre väntas trycka på nej-knappen - däribland Støjberg själv.
Venstreprofilen har sagt att "fel har begåtts" i frågan, men anser fortfarande att hon agerade rätt för fem år sedan.
- Jag har kämpat för att skydda de här flickorna. När jag blickar bakåt i tiden fanns det ett stort tryck för att undvika barnbrudar i danska flyktingboenden, sade Støjberg när det stod klart att både hennes eget parti och regeringspartiet Socialdemokratiet ställde sig bakom ett riksrättsåtal.
I slutet av december avgick Støjberg som vice ordförande för Venstre sedan hon tappat partiledaren Jakob Ellemann-Jensens förtroende. Hon har än så länge inte fattat beslut om hon ska fortsätta vara en del av partiet i framtiden.
Om Støjberg ställs inför riksrätt är det sjätte gången i historien och första gången sedan 1993. Den gången tog det runt två år innan domen föll mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen. Han dömdes till fyra månaders villkorligt fängelse för att olagligt ha stoppat familjeåterföreningarna av tamilska flyktingar från Sri Lanka.
Nu väntas processen avklaras på några månader, men riksrätten kommer att påbörja sitt arbete först när en utredningskommission kommit med sitt andra och sista delbetänkande om hur frågan hanterades 2016, enligt tidningen Politiken.
Riksrätt är den allvarligaste sanktion som det danska parlamentet folketinget kan använda mot en minister eller en regering.
Om ett riksrättsåtal ska väckas mot en minister krävs det att en majoritet av folketingets 179 ledamöter röstar ja.
Riksrättsdomstolen, som består av som högst 15 domare och lika många medlemmar som är utsedda av folketinget, kan vid fällande dom utdöma böter eller fängelse som påföljd.
Sedan 1849 har det väckts riksrättsåtal vid blott fem tillfällen. De fyra första skedde åren 1856-1910.
Det senaste åtalet för riksrätt väcktes 1993 mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative. Två år senare dömdes Ninn-Hansen till fyra månaders villkorligt fängelse.
Källa: Ritzau