Hembygdsrörelsen vill se fler hipsters och nyanlända - Jag minns markerna, fälten runt gården där jag växte upp, den ständiga västanvinden, doften av nyslaget hö… Så målande kan begreppet hembygd beskrivas. Men också med korta och koncisa ord, som lugnet. Eller varför inte sätta likhetstecken mellan hembygd och kaffe och kakor?
Alla dessabeskrivningar, och ytterligare ett hundratal, finns på små handskrivna lappar i den hembygdstombola som Maria Casagrande och hennes kollegor satt samman, med bidrag från hembygdsföreningarnas medlemmar runtom i Skåne.
- Kaffe och kaka, ja… Vi ska inte underskatta den sociala biten. Det finns säkert medlemmar som egentligen inte bryr sig så mycket om historia, men där mötet med andra människor är det viktiga, säger Maria Casagrande.
Skånes Hembygdsförbunds kansli ligger på industriområdet Gastelyckan i sydöstra Lund, granne med bilfirmor och dataföretag. Men hembygdskonsulent Maria Casagrande och kanslichef Pia Sander tillbringar också mycket tid längs de skånska vägarna och på besök bland de drygt hundra medlemsföreningarna.
De beskriver en ganska vildvuxen rörelse som rymmer allt från byalag till kulturgrupper. En del förvaltar bygdegårdar, andra sysslar med dokumentation, ytterligare andra med mer nutida samhällsfrågor.
- Vi lägger oss inte i vad de olika föreningarna ägnar sig åt. Men grundvärderingen måste finnas där - att föreningen är politiskt obunden och öppen för alla, säger Maria Casagrande.
Ändå går det inte att komma ifrån, att merparten av medlemmarna hör till de äldre generationerna. Ofta möter de seniorer som beskriver hur de påbörjat ett nytt yrkesliv i hembygdsföreningen efter pensioneringen.
- Nu kan de få göra sådant de verkligen tycker är kul och har längtat efter. De känner stor stolthet och glädje när de delar med sig av kunskapen om bygden, säger Pia Sander.
Samtidigt anar de ett gryende intresse bland de yngre. Härom veckan besökte de Gylsboda i nordöstra Skåne, där ett gäng unga entusiaster startat en ny hembygdsförening kring det gamla stensliperiet.
- Det finns ett stort sug att lära sig mer om hållbar utveckling, och där sitter ju föreningarna på en enorm kunskapsbas som måste göras tillgänglig och begriplig. Men då är det också nödvändigt att omforma schablonbilden av hembygdsrörelsen; föreställningen att det enbart handlar om landsbygd och allmoge. Det är ett samhällsbygge vi håller på med, inte en liten isolerad bubbla, säger Pia Sander.
Själv hoppas hon se fler ölbryggande hipsters i medlemsförteckningen framöver, och hon ser fram emot både krockar och samverkan mellan traditionellt och nytt.
- Man får inte vara rädd när man jobbar i hembygdsrörelsen!
På samma sätt diskuterar de ofta kring hur hembygdsrörelsen kan utgöra en mötesplats för människor som kommer utifrån. Om det sedan är asylsökande, stockholmare eller semestertyskar, har ingen betydelse. När de är ute och förevisar tombolan brukar de ibland bjuda på det arabiska bakverket baklava.
- En del undrar varför vi inte bjuder på syltkakor istället. Och då får vi tillfälle att prata om vad hembygd egentligen innebär. Ofta, när man skrapar på ytan, visar det sig nämligen att hembygd betyder väldigt olika för olika personer. Vissa förknippar det med barndomens landskap, medan andra syftar på stället de flyttat till. Samtidigt berörs de allra flesta av grundfrågorna: Vad händer på vår plats på jorden? Vad ska vi ta vara på för att få glädje, trygghet och ett bra liv? säger Pia Sander.
Ett ämne som är angeläget för alla, oavsett ålder eller ursprung. Därför fyller hembygdsrörelsen en funktion även i framtiden, menar de.
- Jag är inte orolig att rörelsen kommer att dö ut, men det kräver ändå att vi aktivt arbetar för att vidga målgrupperna och bjuda in olika människors berättelser. Att vi för nya samtal, parallellt med de gamla, säger Marie Casagrande.
- Ja, för om man börjar exkludera människor är det tack och hej, säger Pia Sander.
FAKTA
När hembygdsrörelsen växte fram vid 1900-talets början var det som en protest mot industrialismens utbredning. Man opponerade sig mot att det moderna samhället höll på att kväva den gamla folkkulturen. Runtom i landet bildades hembygdsföreningar och 1916 grundades riksomfattande Samfundet för Hembygdsvård, som sedan fick heta Sveriges Hembygdsförbund.
I år fyller förbundet hundra år, vilket uppmärksammas kommande helg med storslaget firande på Skansen i Stockholm. Inom Skånes Hembygdsförbund har man under året tagit fasta på temat landskap. Många av de 103 skånska hembygdsföreningarna arrangerar program på respektive ort, och det satsas också på en rad arrangemang under året:
• Instagramtävling på temat "Hemliga landskap".
• En sammanställning av skånska vandringsleder, stigar och slingor, som kommer att presenteras på Hembygdsportalen på nätet för att locka fler besökare.
• En satsning på appen Tidsmaskinen, med bland annat guidade vandringar via telefonen.
• Vandringsutställningen "Skånes landskap i förändring", som ska visas på bibliotek, medlemsföreningar och äldreboenden.
Källa: Skånes Hembygdsförbund
Förra sommaren genomfördes en Sifo-undersökning på temat hemkänsla, där deltagarna fick frågan: "På vilken geografisk plats känner du dig mest hemma?" 69 procent svarade "där jag bor just nu", 25 procent "där jag växte upp" och 4 procent "annan plats där jag bott under en tid i mitt liv".
Flera olika faktorer angavs som betydelsefulla för hemkänslan. Närhet till vänner och familj var i särklass viktigast. Därefter följde närhet till natur samt kontakt med grannar och andra närboende. Sex procent tyckte att kunskap om platsens historia är viktig.
Källa: SIFO
Följ Inpå livet även på och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.